Fastingen I Kristinehamn. (Bref till Dagens Nyheter.) Kristinehamn den 10 aäpril. Vår marknad är nu slutad och har denna gång varit ganska talrikt besökt, hvartill förnämsta orsaken torde få sökas i våra nu så lätta och beqväma kommunikationer. Affärerna ha i år, enligt hrr affärsmäns utsago, gått raskare undan än de föregående åren, synnerligen: vid jemförelse med förlidet års Fasting. I afseende å tackjern hade man före marknaden befarat ett prisfall, men priset har hållit sig uppe lika med fjolårets: omkring 2: 90 för centern, och omsättningen har gått raskt undan; orsaken tillskrifver man bättre konjunkturer för vår jernexport. Äfven trävaruexporten synes ha något ljusare utsigter för sig; väl om dessa förhållanden ville fortfara. En välkommen lättnad ipenningeställningen synes ock ha inträdt, och liqviderna ha i år gått bättre än de föregående åren. Wermland har förr behöft köpa mycket spannmål; detta behof har nu betydligt förminskats, sedan Wermland allt mer och mer blir en sädesproducerande provins. För bergslagsorterna ha dock gjorts åtskilliga, ej obetydliga uppköp af spanmål och mjöl, hvaraf ock mycket erbjudits så väl från Östergötland som Westergötland, Priserna hafva varit ungefär : : Råg 1 rdr 10 öre, hafra 85 öre pr lisp., korn 12 rdr pr tunna, hvetemjöl 1: 95 32 rdr, rågmjöl 1: 18 å 1: 20 pr lisp., potatis 5: 50 å 6 rdr. i Några egentliga slöjdalster från allmögen inom provinsen förekomma ej på denna marknad. Wermlands allmoge står i atseende på husslöjd och binäringar troligen lägst bland våra provinsers befolkning, hvilket lätt låter förklara sig derigenom, att bergsbruk är :denna-orts hufvudnäring och lemnar folket tillräcklig sysselsättning... Deremot var öfverflöd. på Nerikes hufvudsakligaste husslöjdsalster, skodon; torg och gator hvimlade af allmoge från Örebro län med sina ofantliga knippor skodon af alla slag. De stackars skomakartie gjorde emellertid en dålig marknad. Oaktadt de utbjödo sina skodon till nästan mindre än läderpriset, kunde blott obetydligt säljas. Priserna nedgingo i följd häraf så, att stöflar: med galoscher såldes för 8 rdr, stöflar för 3 till 6 rdr, fruntimmerskiänogor för 2: 50 till 3 rdr. Om denna näring sköttes ordentligt och dessa skomakare gjorde verkligt godt arbete, skulle skomakeriet säkert bli en mycket lönande slöjd för dem och deras ort, och de skulle också, på samma gång deras arbete vunne möra förtroemde, kunna höja sina priser; men på det sätt som nu sker: att priset faller och deras arbete blir allt sämre; borttvinar denna deräs