Dagens Nyheter – 12 april 1870, sida 1

gränsen.-börv vara hunnen; och att det franska -snillet. skall.stanna.och röra.sig, inom det område som af senatskonsultet utstakas!. Detär nödvändigt, säges i denikejserliga skrifvelsen, att vidtaga .alla..de reformer. som det konstitutionela statsskicket. kräfver, för att. göra ett slut. på. de; omåttliga begär efter -förändringar. 0.8, VW... Det är -Obeständigheten . man : vill..och bör undvika. ...Men hvem . har då . framkallat denna. obeständighet? Det. är ingen. annan än regeringen (sorl).. . ..regeringen som i dag förnekar sina fordna grundsatser. och. erkänner att 1852. års författning. blifvit omöjlig. Är det statsmannamässigt. att påstå. sig år 1870 kunna göra alla, reformer , som äro nödiga — märk alla på en gång — och sedan icke vilja medgifva en enda? Om jag jeinför detta tal med förklaringen af den 5 december 1831, upptäcker jag lätt suveränens tankegång. -Han ställer sig utom folksuveräniteten för att tillegna sig bästa delen deraf; han ger-0ss en författning, som han låter. sin. senat. antaga och utom . hvilken han förbjuder oss. att gå. .Se der den förnedring nationen håller; att underkasta sig. (Bravoroj och hyssjnin Jag icke allenast of mig denna författning, jag påstår äfven att den innebär det parlamentariska styrelsesättets undergång, att den omöjliggör folkets regerande -af folket samt leder still :den personliga och despotiska regeringsmaktens återinförande. (Starkt ogillande: från åtskilliga bänkar.) Herr premierministern har gagt er att under hvilka regeringsformer som. helst kan friheten sväfva i fara; och han har rätt. Men han måste å andra sidan medge att det finnes foörmer, som äro mera egnade än andra att skydda henne; och jag vet verkligen icke huru någon kan anse enväldet bäst bevara: allas frihet och bäst vidmakthållavaktningenför -menniskovärdet. (Bravorop: från..venstern.). . Mellan :despotismen.och republiken eller.den rena demokratien befinner sig, har också premjermfnistern. sagt, en. blandad styrelsetorm, .söm afde festa civ liserade folk antagits och som man. kallar.den konstitutionela monarkien. Montesquieu Källade densammä den inskränkta monarkieh. Mer detma monarki existerar endäst såvidt-den är underkastad -oföränderliga lagar, och såvidt en-herrskares.nyck icke kan hafva inflytande på ett folks-öde.. .vsdaguskulle kunna hbevisa.att i England. 10: geringens.myndighet. är. blott och bart exekutiv. .Det ära underhuset, som representerar det valberättigade folket, och. öfverhuset, som Faprosenterar. borden, det är dessa båda kamrär, som utan inskränkning utöfva den säveräna makten, Ph monarki kän säledes icke kallas könstitutionel; så framthon ej inskränkös af lägar, Hvilka det ej: står i heimes egen förmågx att ändra: Omd detpersonliga regeringssättet gömmer.sig-under-en -konstgj form; -så-är det i-vallasfall.ingenting annat änden maskerade despotigzmen, och..det. tillkommer. oss att. inSR jy tionons ögon afrycka masken. (Mycket ra! Jag frågar . herr promierministern om icke den åt kejsaren bibehållna rätten att vädja till folket är despotismens sista ord, dess ultima ratwv;, och jag skall, innan hän svarar mig, anmärka att författningens 3 artikel är absölut öförenlig med det parlamentariska styrelseskicket. Döetta styrelsöskick Kartiktbrisöras, enligt herr premierministern, företrädesvis af den sk. ministeriela -ånsvarigheten. --Men-då fordras. ock att intet. ärende -afgöres..utan att underställas mivistdren; ty..om i. detta fall undantag sker, vore re.det. än iafseende på den .obetydligaste, sak, .så finns icke, längre. någon parlamentarisk styrelse. Emellertid sä al nyssberörde 5 te. artik att författningen a dårs aker