Dagens Nyheter – 12 april 1870, sida 1

Fy 0 Uv DARRAR SV Reg PRE PERS .sHerr. premierministern lärer icke. förneka att, sjelfva grundvalen, för det franska samället, ja, jag kan väl säga för hela det europeiska sambället, är folksuveräniteten; allt Öfiigt är blott Konseqvenser och tillämpning af denna. Efter den 2 december 1851 lade den segrandeupprorsman; som -då föreslog Frankrike-6tt nytt statsskick, hela-den-suveräna makten i samtlige :medborgarnes :händer och förklarade att:intet parti inom folket var berättigadt utöfva densamma. Jag gillar denna förklaring; jag medgifver ock att:suveräniteten icke alltid kan utöfvas omedelbart; man Ean anförtro henne åt ändra, men man kan icke afsäga sig henne. Förtroendemännens, de valda ombudens,; krets måste oupphörligen förnyas. Folksuveräniteten är såsom den-skapande kraften i nåturen, dess. mål är alltid -ett och samma, dess.medel äro, alltid .omvexlande, och den dör, om den ett ögonblick upphör att verka. . Detta är orsaken hvarför ingen klass af medborgare, och ännu mindre en enskild sådan, har rätt att tillegna sig Suveräniteten. Och om et eller annan gjorde försök i denna väg, vore han att anse såsom upprorsstiftare. Se der en grundsats, som den genom segern mäktig .vordne lät skrifva främst uti den lag, på hvilken hans makt är byggd! Hvad har man att häraf sluta? Herr justitieministern sade att efter år 1852 en konstitution, som tillerkänner regeringen oinskränkt makt, blifvit af folket antagen. Jag vill icke återgå till det förflutna; men jag har verkligen ej utan öfverraskning sett bland motiverna till 1852-års grundlag att folkviljan då uttalat. sig-.fritt. . Herr .premierministern har glömt, hvarför han en:gång blef invald i denna församling, de protester som han här låtit höra, och de fördringar på maktens återställande åt folket, genom hvilka han under så lång tid hedrat sig, Jåg vill icke förbittra denna öfverläggning,-men jag skulle göra. mig skyldig till servilism, om-jag, vid minnet af de. historiska . händelserna, icke uttalade min förkastelsedom. (Mycket .bra! ropades från venstern.) . Utan att erinra om dessa hjelpmedel, genom hvilka, man lyckades. genomdrifva det oinskränkt-monarkiska styrelseskicket, kan jag säga att nationen till förmån för en enda afsade sig sin myndighet, emedan hön på håns fagra löften byggde förhoppningar omen lysande och lycklig framtid: vo -Nåväl! erfarenheten har -talat. Af denna författning, af.dessa löften..— hvad ståråter? Nationens -protester,. fullkomligt frädande. i fagen fr ten sista valen, .och nödvändig: .heten för regeringen att öfvergifva de grundsatser, på hvilka hon hittills stödt sig. Och resultaterna — de äro expeditioaen till Mexiko och en statsbrist af tre milliarder. (Sorl) För att bevisa att Yr852 års konstitution lefvat ut sin tid, skulle jagkunnarinskränka mig till-att-påminna-om--era-prograrhmer;-som nu utgöra-den ministeriela:-politikens.-basis. -Om mnitrosatt 1852 års författning-kan räcka ännu Jängre,. hvarför. ha.ni då öfvergifvit. densamma? De: läror, hon innehåller äro direkt motsatta dem, hvilka ni bekänna. Oeh när vi ha att afgifva ett-förtroendevotum, är: det väldet minsta vi kunna fordra, att .den.män, i hvilkens. händer. man föreslår .o8s att anförtro vårt öde, alltid. varit vis, konforget i.afseends på sina grundsatser och lycklig i sina företag. ee ij Men — år 1852 motsatte han sig bestämdt den ministöriela ansvarigheten såsom ett hinder, såsom ett farligt och onyttigt hjul i-det stora statsmaskineriet. Han har nu ändrat åsigt.i detta hänseende; och det måvälvara. Men. han: har. också. förändrat mening. rörande den roll, senaten rätteligen bör spela. . Han anser numera ministeren böra vara ansvarig, och senaten dela den lagstiftande. makten. Öch nu har han också underrättat oss om att