godt resultat, så hade man ju i alla händelser k. m:t att anlita. Han vore den som göra skulle, och en återremiss kunde derför ej annat än vard önskvärd, i synnerhet som frågan ingalunda genom andra kammarens beslut — man hade nyss fått underrättelse om att denna kammare bifallit betänkandet — redan kunde anses afgjord, då den vore af bevillningsnatur. Utskottets talan fördes hufvudsakligen af hr bBennich, som eritrade att beskattning genom ädöiF vore så förhatlig och förenad med så stora svårigheter in präxi, ätt den endäst i ytterstä nödfall borde användas och att det dessutom för utskottet vore platt omöjligt att hitta på någon duglig beskattningsmetod. Erfarenheten-hade ock visat att de förslag, som från enskilda motionärer vid föregående riksdagar i detta afseende framkommit, ej varit af den? beskaffenhet, att de. kunnat, tillviona sig riksdagens bifall; En återremiss tjenade följaktligen till ingentiig och skälle, såsom br Rydin anmärkte, då andra kammaren sagt nej till Beskattiifgen, endäst leda til den åtgärd från utskottets sida att tillstyrka denna kammare att fatta ett bestämdt beslut, då utskottet i den sväfvande form, hyari frågan nu befanne sig, ej kunde göra något vid densamma. Stätsrådet a7 Ugglas ansåg frågan så till vida afgjord, att för nästkommande år, den statsregleringsperiod. som det nu gällde, all accis vore omöjlig, då tullbevillningen för denna tid redån blifvit af begge Kamrarne bestämd och någon tillverkvingsskatt omöjligen kunde åsättas utan i sammanhang med höjandet af tullen å den importerade tobaken. I äfseende på sjelfva saken, skattens möjlighet och lämplighet, vore tobaken visserligen en högst pässande beskattningsartikel, men tullen å densamnia Vid importen öfver norska gränsefiMåste först höjas, enär något resultat af beskatthingen ej annars vore att förvänta. Då 1867 det första gången var fråga om tobaksaccis, hade äfven tal. trott att den ej skulle vara omöjlig, att den ej vore förenad med allt för stora praktiska svårigheter; men han måste nu öppet tillstå, att ju mera han sökt sätta sig in i de förhållatiden, som tillhört hansnuvarande verkningskrets, desto svårare hade hän funnit det våra att uppgöra ett förslag; hvarigenom utan allt för stora olägenheter det vore möjligt att här i landet :införa en dylik beskattning. . Han hade ej heller ännu hört någon uppgifva något dugligt sätt att i detta afscende tillvägagå. Man hade här talat om de stöfa inkomster, som andra länder hemtade af denna skatt; men man borde komma ihåg att den öfverallt hos de skattdragande framkallat ett stort missnöje och att den der blifvit införd för långliga tider tillbaka under helt andra förhållanden än våra nuvarande. I Sverige vore handelå med tobak nu fullkomligt fri. Öeh om den skulle inskränkas till vissa försäljningslokaler, hura skulle man väl då kunna kontrollera den? Hr L. af Ugglas tillade att det ej kunde vara skäl att återremittera utlåtandet blott och bart i den förhoppning att något skulle kunna göras, att utskottet skulle kunna hitta på något sätt lösa frågan, i synnerhet som under de fyra år som förflutit sedan den nya representationen tillkommit ingen ännu kunnat framlägga ett förslag, som befunnits godt. Votering anställdes slutligen och utföll så, att kammaren med 31 röster mot 15, hvilka afgåfvos för återremiss, biföll ttskottets hemställan. 0 —