Dagens Nyheter – 8 april 1870, sida 2

och begripa denna monolog, som. han icke vågade afbryta. — Låt oss söka efter denne andre. person, fortsatte herr Verdåunt, som plågas af sitt samvete, men som icke vågar komma fram med sanningen. i Han tog brefvet och läste det högt tre eller fyra gånger mycket långsamt, dröjande på hvarje. ord. — Det är. klart, mumlade han, att detta bref är, sammansatt. af ett fruntimmer. Endast ett fruntimmer kunde finna ett uttryck och en tanke som dessa: Vet, att det finns ett hjertal4 — Jag. tror att ni misstar er, herr, Verdunt! afbröt, Prosper honom, det, har icke varit något fruntimmer med i denna affär. Herr Verdunt brydde sig icke om, detta afbrott, antingen han nu icke hörde det eller icke tyckte om att diskutera om, sina åsigter. — Låt oss nu försöka att upptäcka, sade han, hvarifrån dessa bokstäfverkunna vara tagna. Han närmade, sig, fönstret och började, studera de påklistrade bokstäfverna med samma ifver, som en lärd undersöker. ett. gammalt manuskript. — Små, fina bokstäfver, sade han; skarpt afrundade och tryckta på tjockt, mjukt och glatt papper. Diamanttryck! Dessa bokstäfver, kunna följaktligen hvarken, vara tagna från en tidning, roman, eller. någon. vanlig