Dagens Nyheter – 2 april 1870, sida 2

grann pröfning och blefvo tills vidare ense om att icke gå till sängs innan Gipsy kommit hem. Men frågan var, om hon skulle komma tillbaka. . Hon kom hem, då klockan var något öfver ett och det äkta paret redan uppgilvit hoppet att få återse henne. Vid ljudet af klockan hade Fanferlot sprungit in i det mörka kabinettet, och fru Alexandre stannade ensam qvar på kontoret. — Nå, är ni här äntligen, kära barn, utbrast hon, det har då icke händt er någon olycka? Jag har varit i dödlig ängest för er. — Tack för ert intresse för mig, kära fru, svarade Gipsy; har det inte kommit något påket till mig? Gipsy såg helt annorlunda ut vid sin återkomst än då hon gick. Hon var visst ännu ledsen, men icke nedslagen. — Man har lemuat dessa båda paketer hir, svarade fru Alexandre . . . Nå, träffado ni herr Bertomys vän? — Ja, och hans råd har till den grad iändrat mina planer, att jag i morgon måste ha den sorgen att säga er farväl. Jag roser. — I morgon! svarade värdinnan. Något har således förefallit, som . . .? — Ah, intet, som kan intressera er. Och fru Gipsy, som emellertid tändt sitt ljus vid gaslågan, drog sig derpå tillbaka med ett betecknande god natti