oms—— mem -200e—— 3 Från konstnärsverlden. Det Hafgrenska teatersällskapet anländer till Göteborg i slutet af denna vecka och börjar nästa söndag sina representationer å dervarande Mindre teater. — Direktionen för Nya teatern i Göteborg har från hr Fr. Arliberg erhållit anbud om teaterns förhyrande någon tid nästa sommar för en afdelning af k. lyriska scenens artister, nemligen: fröknarne Harling och Memsen samt hrr Arlberg, Willman och Dahlren. , — En afdelning af Dramatiska teaterns artister, hvilken med hr K. Almlöf som direktör i sommar ämnar göra ett gästbesök i Göteborg, kommer att dessutom utgöras af fo jande artister: fruarne Hvasser och Almlöf, hrr Hedin, Fredrikson, Elmlund och Hartman samt ännu en ung herre och två unga damer. — Landskapsmålaren Billing har i dessa dagar åter fulländat en stor tafla, ,Utsigt i Wermland, nära norska gränsenX, hvilken är af ganska stor förtjenst. Taflan kommer förmodligen att utställas i konstföreningen, så att publiken får taga den i betraktande. (Insändt.) Några ord om librettomn till En afton på Haga. Nya Dagligt Allehanda för sistlidne lördag refererade nämnde styckes första uppförande på kungl. operan. Enligt referentens antydan om MiniatyralmanachanX, hafva vi sökt och i dess årgång för 1851 verkligen funnit en liten berättelse af Braun, bifogad och förklarande en plansch: Lyssnaren4, Jemförd med hr Nordlins libretto, finner man: att då berättelsen består blott af några få blad i fickformat, så utgör den sednare en sextio sidors textbok in 8:0; att verserna till alla körerna, romansen, scenen med duetten, arian och första finalen tillkommit utan all antydan i berättelsen, samt att endast ett och annat ur denna sednare blifvit af hr N. återgifvet i libretton. På grund häraf är det oförklarligt att referenten i N. D. A. kunnat skrifva: Libretton hade vi för flera år sedan tillfälle att göra bekantskap med i dess ursprungliga episka gestalt, då den i novellform förekom i Miniatyr-almanachan — om vi icke missminna 088 — af Braun. När nu hr N. grundat sin opera på iden i Brauns SberättelseX, så lärer väl ej berättelsen sjelf kunna få namn af libretto, ty det blir den först genom bearbetningen, och denna har ej referenten kunnat känna för flera år sedan. Referenten skrifver också: Dennatext har nu i ett och annat gjorts om, så att den skulle bli ett tjenligt dramatiskt underlag för musiken, men berättelsen kan lika litet anses för text, som den ifrågavarande libretton kan anses vara ett resultat af försöket att lägga den oversifierade Xberättelsen som underlag för musiken, Hr N. har i detta fall ej gjort annat än hvad librettoförfattarno till t. ex. operorna Faust, Romeo och Hamlet hafva gjort i förhållande till dessa styckens ursprung. Referentens omdöme synes oss i allmänhet för strängt, ej minst då, när det berörer fröken Söhrlings i allmänhet omtyckta utförande af Annas roll. Dessutom, hvad skall man tro, när ref. skrifver att operan gafs för i det närmaste fullt hus, då alla platser voro utsålda? Må ref. lägga på hjertat, att liksom den späda plantan ej: bringas till blomning genom stenkastning, så föres ej nybörjaren till framgång och full; ändning, om han orättvist och hjertlöst stö