Article Image
En konsert, för ett ändamål, som i och för dig bör varaknog att fyllå äfven en så storslokal som Ladugårdslands kyrka, gifves der. am söndag kl. half 8 e. m.; det är nemligen för att bereda någon förstärkning åt XFöreringens för skolungdomens vapenöfningar kassa, som nu ifrågavarande konsert blifvit anordnad. Bland nyheter på det lockande programmet ha vi funnit åtskilligk bånbger, hvilka komma att utföras åf en sängförening, som tillförene ej låtit Höra sig offentligt, nemligen CFolkskolläraresångföreningen,. som. består. af 70 till 80 medlemmary herrar och damer, och som, enligt hvad vi erfarit, redan lär uppnått en ganska aktningsvärd utveckling. Vidare biträder 9:de skarpskytte-kompaniets musikkår; en kör af folkskolebarn: m. fö Bil jetter säljas till det sannerligen allt för låga priset; 50 öre, hvadan denna konserti dubbel bemärkelse bör: blifva en folk-konsert. Föreläsningen i går afton i ver tenskapsåkademienslokal var, dess. värre, mycket otillfredsställandeför den mer än vanligt talrika åhörarekretsen. Ksarne i skärgården. I gårinkomna skärgårdsboar från Nämndö och Djurö omförmäla, att de sednaste dagarnes sydvestliga blåst rensat hela Nämndöfjärden från ig, ändå från Husarö, söder om Ingarö-landet, till norra ändan af Runmarö eller till södra delen af Kanholmsfjärden. Skulle ett par dagars tö inträffa, går äfven Kanholmsfjärden upp, ty isen å densamma är ganska SVA. Bränvinstillverkningen i ri: ket under femte bränningsterminen (1—16 mars) uppgick vid 212 i brännerier till ...-1,303,380,s kannor. Lägges härtill det uni der föregående terminer tillverkade belopp . . . 3,590,248,0 utgör tillverkningen detta år hittills . . .. 4,893,628,; kannor. Tillverkningen under samma tid förra året : utgjorde. . .... 3,652,648,0 kannor. Svenskarnes anseende i Amevika. I Hemlandet läses: För entid sean omnämndes i denna tidning huru syenska. folket från att vara ett af amerikanarne aktadt och värderadt folk allt mer och mer genom sin dryckenskap och: oor.dentlighet förverkar detta goda omdöme och nedsjunker i jemnbredd med de sämre irländåårne och andra nationers afskum. Nästän dagligen erhålla vi sorglig bekräftelse På denna sak, i det att tidningarne omnämna brott och oerdentligheter, begångna af rusiga svenskar, merendels af yngre personer. En återgång till något bättre måste ske och ske snart, såvida icke svenska namnet trån att vara ett hedersnamn skall blifva en skymf för den, som bär detsamma. Re ON Vi berömma oss af att lefva i ett fritt land, skall då en af de största tyrannerna, det omåttliga begäret, öra spiran öfver oss? Vi tala om heder och äraX, skola vi då med våra handlingar ådagalägga att vi ringakta desamma Skola vi snart efter vår hitkomst glömma vårt sköna modersmål och dricka brorskål med det gröna Ering (Irlands) söner, välan, låtom oss då taga steget fullt ut och med modersmålet och nykterheten äfven bortlägga namnet svensk; på det att alla må kalla oss hvad vi verkligen äro. Svenskar, i detta ords sköna betydelse, äro viåtminstone icke, fastän måhända födde på svenskt område. Men ser man nogare på saken, skall man måhända snart finna, att det ej är så väl bestäldt med den. svenska nykterheten, och att dryckenskapen icke i Amerika är en natiomallast, utan att en del af emigranterna redan i det gamla hemlandet insupit begäret efter detta gift och medföra hit och utöfva här laster och brott, som äro så att säga mhemska i Europa, och lemna dygderna ps -amdra sidan. oceanen. Derför kunna vi ochså med skäl förändra ofvanstående upponing till följande: Om vi skola bortlägga våra gamla seder och bruk, låtom oss då först bortlägga dryckenskapen; Amerikanare blifva vi icke derför, att vi äro drin

24 mars 1870, sida 2

Thumbnail