Dagens Nyheter – 23 mars 1870, sida 3

deras vackraste prydnad. . Hvarjehanda nyheter. Infall. Professor X., känd för sina bitaride infall och söm vid ett at våra tekniska läroverk undervisar i fysik, anställde häromdagen för sina elever det bekanta experimentet med ett ihåligt metallklot, sammansatt af två halfvor hvarutur luften utpumpas; sedan detta skett, sade professorn: Nu sitta half. vorna så hårdt tillsammans, att de icke kunna dragas åtskils af ett par oxar ..z: Ha herfärne lust att försöka? Ett Par af de handfastaste, ehuru just icke qvickaste af eleverna fattade i hvar sitt handtag, inen halfklotet måtte ej hafva hållit riktigt tätt, ty begge herrarne ramlade baklänges i golfvet, med hvar sin halfva i handen. Litet misslynt öfver experimentets misslyckande och någon tröghet hos eleverna under den förutgående lektionen, inföll professorn torrt: Ja, det är som det står i Sköna Helena: starka karlar ha vi, nog, men tjvicka karlar är det ondt efter. Jungfrun af Grlenna i Lund, Någon gång på 1830:talet Kulle detta skådespel uppföras i Lund af Djurströmska sällskapet. Som sällskapets resurser gjorde det nödvändigt att i betydlig mån rekrytera de uti skådespelet up; ande engelska och franska härarne, anvärfdes för detta ändamål några i staden boende husarer samt ett antal lärpojkar och drängar. Bland de förra befann sig auditör M:s uppassare, hvilken på morgonen af spektakeldagen kom till ,agetören och båd om .parmission, emedan han skulle vara med och spela ,,komedi-spektakel ! — M., som var en stor gycklare, beslöt att stycket skulle få en helt annan vändning än både författare och medspelande artister anade. När derför uppassaren, på M:s fråga, berättade att ,,han och de andra kamraterna, som händelsevis utgjorde engelska armån, skulle retirera, förklärade M. Lätt det vore en stor skam, om raska hugarer skulle låta slå sig af lärpojkar, och att han under sådana vilkor omöjligen kunde bevilja den begärda permissionen! Hu: saren betänkte sig ett ögonblick, men försäkrade sedan, att hvarken s,agetören eller nå gra andra skulle få skäl att säga, det krigsmännen låtit drifva sig-på flykten af nåra ustvkirepågar, -Hfter denna förklaring fick den tappre krigaren sin anhållan beviljad, och M. och de, som han underrättat om upptåget, afvaktade med spänd uppmärksamhet utgången — Engelska härens martialiska hållning frapperade också genast åskådarne, och hvar och en hyste grundadefarhågor att franska armåns inspirerade hjeltinna skalle få svårt att föra sina trupper till seger mot dessa värdiga ättlingar af kämparne Vid Crecy och Poitiers. Utgången -besatinade också dessa farhågor. Engelska hären kämpade meden heroism, som gjorde alla de franska officerarnes försök att få sina flyende trupper att hålla stånd fruktlösa, och när slutligen båda härarnes officerare förenade sig med de vikande fransmännen, hjelpte detta lika litet, ty engelsmännen voro i berserkaraseri och drefvo, under åskådarnes jubel, hela den med franska armben förenade fransk-engelskw officerskåren på flykten. — Ridån måste naturligtvis gå ned och direktör D. reqvirera hjelp af några handfasta studenter, som äntligen efter ett ursin nigt motstånd lyckades besegra de vilda martissönerna, Tjutande riksdagsmän. I en korrespondensartikel från Stockholm till Östgöta Correspondenten läses: Efter en diskussion, som i andra kammaren fortsattes till nära kl. 2 på morgonen den 8 mars; och sedan kammaren ej ropat utan tjutit proposition nära en timma, föll äntligen klubban såso tecken till slutad diskussion. ! Omvägssystemet fins icke blott hos oss ; det blömstrar äfven rätt vackert hos de öfriga europeiska ,,kulttrfolken. Som vittnesbörd deroin må tjena följande lilla frånska ,historia om en ansökån. En beskedlig apotekare i landsorten, som önskar plockafinserört på en kronoallmänning, anhåller skriftligen om tillstånd dertill hos skogvaktaren och erbjuder sig att för denna rättighet betala 4 riksdaler om året. Skogvaktaren öfverstyr ansökningen till skogsinspektören. Skogsinspektören skickar henne till ,länsskogskonservatören Denne låter skriften afgå. till. generalskogsdirektören, som åter remitterar henne-ill finansministern Finansministern sänder henne, för utlåtande, till generaldirektören för statens egendomar, och denne skickar henne till direktören för länets: statsjord, för att granskas af länsbokhållaren (,le receveur denregistrement), eller hvad det kan vara för en registerskrifvare. När denne tagit skrifvelsen nogsamt öfvervägande öch funnit den tillfredsställa alla en sträng formalitetsfordringar, afger han ett intyg, hvilket bilägges ansökningen, som derefter återsändes till .,länslirektören. -Länsdirektörensänder henne till seneraldirektören, generaldirektören befordrar ienne, genom generalfinanssekreteraren, till fivansministern, som icke underlåter att bifoga in höga mening. Derefter återvänder ansökvingen till. generalskogsdirektören, som öfvVerstyr henne till länsskogskonservatören, deune ill skogsinspektören tech skogsinspektören änt