Dagens Nyheter – 23 mars 1870, sida 2

bland första kammarens ledamöter i utskottet, att hela net måtte dit öfverlemnas ; 3. af hrr Agardh mi fl. att 23 proc. och 4. af hrr J. Rundbäck och O. B. Olsson, att 33!s proc. af nämnda vinstmedel måtte åt banken reserveras och resten till riksgäldskontoret öfverlemnas. Striden öppnades af hrr Jöns Rundbäck, C. J. Bengtsson, Hans Larsson, Noren, Lundqvist P. Petter sson, Per Nilsson i Kulhult, Per Eriksson, Samuel Johnsson, Anders Johansson och Ola Månsson, som i största korthet yrkade att 33!s proc. måtte öfverlemnas till riksbanken, under det hr Petter Andersson ville nedprita detta belopp fill 25 procent. Den förste talaren söm uppträdde till utskottets försvar var hi Mannerskantz, som ahförde, att banken egde större tillgångar, än den fördelaktigt kunde använda, under det staten vore istort behof af dem. Hr dgår dh medgaf, att banken för det närvarande-ej behöfde några förstärkningar, men deremot ansåg han, att banken Borde öka sitt rörelsekapital i samma mån som dem allmännt-tTörelsen tillväxte:Så vore förhållandet irandra länder. -Härtill kommet att de: till 83 9.nil: lioner uppgående atmuiteterna på de-utländska lånen gjorde, att den metalliska kassan vore underkastad större fluktuationer än-förr. För att Hafva större utsigt.att-segra vid den gemensanima voteringen bordeman nöja sig nied 25 procent. Hrr Jan Andersson, Medin och Uhr funne önskligt att de-enskilda bankerna småningom måtte försvinna, och yrkade att 25 procent samt hir Jvhännes Andersson ock Schmidt att 33!s procent måtte besparas. Uti det förra yrkandet instämde -hvr Forsbeck och Häggström, emedan riksbanketi borde; som hvarje annan klok affärsmän, reservera en del af sina inkomster till rörelsens utvidgande: Hr Keij förenade sig ifven medsistnämmde talare samt ville minnag, att man thder diskussionen om ändring i 722 R. O. fann riksbankens ställning vådlig, under det man hvarje gång frågan om bankovinstens reserveratide förekom hyste alldeles motsatta åsitter: I motsats till en föregående talare trodde hr K. att det funnes många sätt att använda bankens! fonder, såsom att köpa obligationer :och vexlar m. m. Hufvudsaken vore dock, att man borde vara betänkt på riksbankens förstärkning för att kunna -substituera de enskilda bankerna. Sedan hr Jöns Persson instämt i detta yrkande samt hr Vult von Stetjern förkastat utskottets förslag på grund äf statens behof, uppträdde hr Gripenstedt och visade, att riksbankens konsolidering eller möjligheten att uppehålla silfverutvexlingen icke vunnes genom att öka bankens tillgångar för att-sedermera utsläppa dem i låneväg. Om man blott afsåg att banken skulle kunna göra hvar man rätt, så vore en förstärkning onödig, emedan dess.grundfond af 25 millioner afligsnade hvarje tvifvel om dess förmåga i detta afzeende. Ed alltjemt fortgående utvidgning af bankens rörelse vore åter en felaktig princip, som skulle leda till att banken slutligen ensam skulle beherrska hela rörelsen i landet och alla skulle blifva låntagare. Och vore väl resultatet af bankens rörelse så lysande, att nian-hade skäl härtill? Kunode 1,600.000 rdrs vinst på 60 millioners rörelsckapital vara en skälig behåll ning oeh föranleda att fortgå vidare i. samma riktning? Slutligen crinrade tal, som yrkade bifall till utskottets hemställan, attingen hade sutt bankens säkerhet i fråga för det närvar rande. Det vote möjligheten af. en oriktig lagstiftning, som berättigade till en dylik fart häga för framtidem Hr Hera yrkade bifall till utskottets hemställan, hufvudsakligen på den grund, att man j borde öka beskattningen för ätt förstärka banken. hvars soliditet vore höjd öfversallt tvifvely hvarjemte han fäste uppmärksamheten på, att det.-betryck, -hvaraf jordbruket dlider, ej kunde botas med att öka den med bankens väsende oförenliga allmänna diskontfonden. Hr Tranchell erinrade om, att de föregående dagarnas diskussioner om hufvudtitlarne visat, att staten behöfde dessa penningar bättre än banken, samt att :bankens konsolidering genom att öka dess rörelsekapital endast vore en utnött fras. Ingen. bank hade ännu. fallit derför att dess rörelsekapital vore för obetydligt, men väl genom ett oklokt användande af det kapital, den haft. Yrkade på grund häraf bifall till utskottets förslag, ehuru han, i likhet med en föregående talare, helst skulle hafvå sett, om hela bankovViisten blifvit öfverlemnäd till riksgäldsköntoret. : Han ville ejy att man, för att tillfredsställa några lånesökande, man KÄR ee AR SIAM Ra DA va An RT RR NN Sä ag R AA