Dagens Nyheter – 23 mars 1870, sida 1

grad, och hvem kan veta, om icke domstolen anser er för att vara Prospers medbrottsling. Men: denna hotelse, som afväpnat Cavaillon och förmått honom att utlemna ett bref, som han mycket väl kunde ha undanhållit, förökade blott fru Gipsys hänförelse. Detta berodde derpå, att mannen beräknar, medan qvinnan blott följer sitt bjertas råd. Der den mest tillgifna vän vacklar och ryggar tillbaka, der går qvinnan fram med högburet hufvud, obekymrad om utgången. — Hvad bryr jag mig om faran, utropade hon. Jag tror icke på dess tillvaro, men om den finns, är det så mycket bättre — detta skall blott ännu mera höja mitt handlingssätt. Jag är viss på att Prosper är oskyldig, men om han — hvad jag anser för omöjligt — skulle vara brottslig, så skall jag dela det straff, som väntar honom. Fra Gipsys ifver blef oroande. Hon hade i hast kastat en kaschmirsjal öfver sina skuldror, påtagit sin hatt och förklarade sig nu, klädd som hon var i nattrock och tofflor, redo att gå till alla domare i Paris, om det gällde. — Följ med, min herre, utbrast hon, följ med på ögonblicket. Fanferlot var tveksam om hvad han skulle göra, men lyckligtvis hade han flera strängar på sin båge. Då han märkte att det icke halp att försöka väcka hennes egenkärlek, beslöt han att gå en annan väg.