Dagens Nyheter – 22 mars 1870, sida 2

kontoret och alldeles icke blanda mig uti denna sak. -—Men-Prosper har varit min beskyddare, han har dragit mig fram i vörlden, han är! mi vän: — Det-är ytterligare en orsak: för er att förhålla er-lugnt. Kan nichjelpa hönom? Nej; icke sännt? Men jag vill anförtro ersdet av skälkskadahovom:---Manvety-det nivärshösr nom tillgifvenj:oehuskallkänske derför lägga märke till er frånvarof-Om ni försöker vid tåga mått och stegjsom dövksioske skola leda tillnågöt mål; skall men kanske gifva dens en oriktig utty dning. — Prosper säroskyldig; derom är jägsäkör. Detta var ocksä-Fänferlots innerstatanköj men det ingick ickei hänsberäkningar att låta? den unge mannen aha? denna hemliga tanke; -och döek var? det för sjelfvå såkönsskull:af yttersta vigt att åligga hotom tystnädoch försigtighet..Fanferlot hade haft god lust att--bedja honom håla tyst med hvad som föregått dem emellan; men detta vågade han iekec — Hvad ni säger, svarade hån, är mycket antagligt, och jag. vill för herr Bertomys egen skulltro, att så är förhållandet: Jag: höppas det i synnerhet för er skull; ty om han är skyldig, skall ni otvifvelaktigt blifva satt i förlägenhet, om än ieke direkt misstänkt för delaktighet på grund afser välbes kanta vänskap för hontm.