Dagens Nyheter – 12 mars 1870, sida 3

vände tillbaka till den, af hvilket det blifvit utkastadt; samme författare tillägger, att cateia är detsamma som Herkules klubba, och försök med apparater, förfärdigade efter antika teckningar af denna klubba, ha visat att äfven den hade samma rörelser som bumerangen, Men då germanerna, liksom Greklands oeh Australiens forntidsfolk, hafva begagnat ett vapen af sådan beskaffenhet, ligger det antagandet helt nära, att berättelsen om den undransvärda egenskapen hos Thors hammare icke innehåller någonting som bör väcka förundran. Ett dyrt möje. En adertonårig yngling vid namn Ely, som tillhör en aktad och ansedd familj, stod häromdagen inför brottmålsdomstolen i Paris anklagad för att ha bestulit La caisse generale, der han var anställd som biträde med den blygsamma aflöningen af 50 frank i månaden, på en summa af 126,000 frank. Stölden upptäcktes samma afton den begicks. Polisen sattes i rörelse, och efter åtta dagars förlopp anhölls den unge Ely och en vän till honom vid namn Morel i Baden-Baden, der de under de välklingande namnen markisen af Lucington och grefven af Woltman förde ett gladt lif och isynnerhet spelade mycket högt. Då de unga herrarne nu fördes till Paris och ställdes för rätta, erkände de genast sitt brott. Chefen för det kontor, der Ely varit anställd, hade qvarlemnat en portfölj med 150,000 frank på sin pulpet, och åsynen af denna hade varit för frestande för Ely, som var ensam i rummet; han hade bemäktigat sig 126,000 frank af penningarne, farit bort till sin vän Morel, berättat honom om hvad som passerat och derpå jemte honom farit på jernväg till Strassburg (sedan de först styrkt sig med åtskilliga glas absint) och derifrån till Baden-Badenoch Homburg. Guldtörsten grep mig, sade Ely, jag förlorade medvetandet och allt gick omkring för mig från det ögonblick jag hade fått pengarne i mina händer. Och det såg nästan så ut. Redan i jernvägskupån hade Ely och hans kamrat väckt de andra resandes uppmärksamhet genom att skramla med penningarne i fickan, genom att tala om hur de riktigt skulle roa sig, genom att visa fram banksedlar på 1,000 frank stycket och genom att då och då försjunka i en djup tystnad och oroligt se sig omkring. I Baden-Baden hade de haft lyckan med sig vid det gröna bordet, och Ely ensam vann en qväll 30,000 frank, men detta hade till den grad beröfvat honom tanke och sans, att han hade sprungit fram och tillbaka i gångarne och strött guld och sedlar omkring sig under rop kom och tag! kom och tag! hvilket slutligen hade föranledt polisen att för hans egen säkerhets skull sätta honom i arrest under den natten. Ehuru de sjelfve uppgåfvo sin spelvinst till 70,000 frank, hade de dock under de åtta dagar, som de voro på fri fot, blifvit 30,000 frank fattigare, än då de reste från Paris, och orsaken härtill var, att de formligen strött ut guld till de sköna sirener, at hvilka det hvimlar vid de tyska badorterna. Så hade t. ex. en ung preussiska ensamt för sin del plockat honom på 30,000 frank, och den bekanta parisiska marmorqvinnan Alice Markovitsch, som af den orsaken till sin stora förargelse måste inställa sig vid domstolen, hade också fått sin del af den gyllene skörden, men dock icke så mycket, att det kunde försona henne med det kränkande att inför rätta få höra det sorgliga faktum upplyst och sedan berättadt i tidningarne, att hennes rätta namn var Pozette, att hon var född i Böhmen och icke i Paris, att hon var 5 eller 6 år äldre, än hon utgaf sig för att vara, och slutligen — det allra värsta — att hennes beskyddares gifmildhet på sednare tiden hade aftagit så mycket, att hon hade måst säga upp den lägenhet, hon bebodde och som kostade henne 9,000 frank om året. Ely och Morel dömdes slutligen, den förre till 5 års och den sednare till 3 års fängelse. Ett fett pastorat. Den berömde predikanten Henry Ward Beechers församling i Newyork beslöt för någon tid sedan att höja hans lön från 12.500 till 20,000 dollars om året, Han har emellertid förklarat sig icke vilja mottaga tillbudet. Solen som mordbrännare. Photografic News meddelar, att en fotograf ilLondon nyligen genom egen oförsigtighet var nära att få sitt hus uppbrändt. En mulen dag hade han nemligen lemnat linsen till sin Sol-camera obetäckt. Men fram mot middagen bröt solen fram ur molnen oeh visade snart sin verkan på ett trästativ, i det att solstrålarne föllo midt på linsen, hvarvid denna kom att verka som ett bränglas. Snart stod hela rummet i ljusan låga, och hade icke en gosses uppmärksamhet blifvit väckt af de sprakande lågorna, skulle han sannolikt gjort en betydlig förlust. Dialog mellan äkta makar. Mannen: Om jag skulle förlora dig, vore jag icke så tokig att gifta om mig. Hustrun: Om jag skulle förlora dig, skulle jag genast gifta om mig. Mannen: Min död skulle åtminstone komma att -beklagas af en person. Hustrun: Och af hvem ? Mannen: Af min efterträdare. HANDELSBERATTELSE. OL. PRE VS AR FREE IEA T ME