Dagens Nyheter – 12 mars 1870, sida 1

nes udningens nutvudredaktör och ansvarige utg ERSATT ROOS ARE Ke KSS UTDTESEETIIRIESEETETSENEET IIS ee ven inser att, derest banan norrut skulle byggas bredspårig, en omlastning skulle blifva nödvändig vid de stationer, der enskilda bibanor komme att !tillstöta, — så sannerligen man kan förstå detta hans uppträdande annorlunda, än såsorh en vänligt utsträckt hand till jernvägsbyggnads-styrelsen och statens ingeniörer för att stödja dem i deras fasta och orubbliga mening — deras ,non possumus — i afseende. på det blifvande : byggnadssättet. Lägga vi härtill att en stor:del af repregentationen icke haft tid och tillfälle att taga tillräcklig kännedom om det sparsammare byggnadssättets företräden i vårt land, framför det dyra, öfverflödigt storartade och lyxuiösa, som hitintills följts, men för ingen del vill uppskjuta jernvägsbyggnadernas fortsättning på statens bekostnad, — så tär sannerligen icke mycket att hoppas vid afgörandet af ö5:te punkten, hemligen om byggnadssättet, för dem; som vilja skona oss och efterkommande för en outhärdelig skuldsättning. Om nu statsutskottets af första kammaren godkända förslag i 3 och 4 punkten, om anslag af 1million till hvardera, norra och östra, banan afslås, — hvad olycka är väl då å färde? Ingen må förställa sig att jernbanebyggandet derigenom skulle afstanna. Visst icke! Men det blefye då den enskilda beräkningsförmågah, och icke jernvägsstyrelsen, som finge bestämma jervägarnes dimensioner och byggnadssätt, samt den enskilda företagsamheten, och icke riksdagen, som finge bestämma riktningen. 4 I början af denna artikel antydde vi att svårligen några etiskilda-banor kunna komma till stånd utan statsbidrag; men om -staten skulle anslå ibllmänbet, men vida mer för norra och östra banan, uf anläggningskostnaden, så skulle staten med-mindre än halfva det belopp, som -k. -m:t äskat för de båda bar norna, kunna befrämja icke blott tillkomsten af dem, utan ock en stor, om ej större delen af de 33 enskilda banor, hvarom förslag ingått till regeringen. — En annan stor vinst, som förtjenar alltr afseende, -är den större skyndsamhetj hvarmed banorna skulle kunna åstadkommas, Men måhända ett löftesbrott skulle begås mot de provinser, Som väntat sig fördelen af norra och östra banorna såsom: statsbanor? Men om. ett .större: anslag, dels med, dels utan återbetalningsskyldighet; beviljas för de bolag, som åtaga sig att bygga och trafikera dessa banor, än som beviljas öfrige enskilda jernvägsbolag, torde detta löfte, som, hvad norra banan beträffar; visst icke är bestämdt uttaladt, utan skulle ligga i beslatet:att: bygga till Upsala, få anse--rundeligen infriadt. : Det vore allt. för mycket begärdt, att staten skulle bygga jernbanor i orter, der icke trafiken -kunde påräknas så stor, att det mindre kapital, aktieegarne behöfde nedlägga i företaget, skulle gifva en skälig ränta. : Då det icke kunde antagas att i allmänhet andra tecknade aktier iettjernvägsföretag, än de; som väntade sig fördel at den derigenom tnderlättade kommunikationen, hade de: gannerligen icke ;anspråk på att påräkna en särskildstor vinst på jernvägsanläggningen, I Norge bygger staten jernvägarne, men med vilkor att enskilde aktietecknare till en viss del af anläggningskostnaden ingå i företaget. Med exemplet för ögonen i vårt eget land af den höga inkomst, som åtskilliga euskilda jernt vVägsbolag skördat, kän man Hoppas att, om jertvägar byggas sparsamt, administreras sparsamt och förläggas i sådana orter; der de verkligen behöfvas för rörelsen, de också skola gifva en ganska försvarlig inkomst. : Af alla dessa skäl äro vi öfvertygade att det för fosterlandet: vore lyckligt om nej komr me att segra vid den blifvande omröstningen. RR Eee SO ACTA