Sa menta gamla CajsaX. Se der ser ni henne! — Bertha visade med en rörelse af handen på den förbluffade flickan, som, då hon hörde Cajsa nämnas och såg sig sjelf derpå presenterad som denna, rodnade . som en ros, önskande att hon kunde sjunka ner genom golfvet. Herr X återkom först från sin öfverraskning. — Huru! sade han. Äro min älskvärda nidee och den förmenta Cajsa Warg verkligen samma person? — Ja, så förhåller det sig, svarade Bertha leende. — Ni var således icke sann, då ni i era bref påstod att ni var gammall sade herr X) allvarsamt, direkt vändande sig till Leila. — Förlåt mig, bäste onkel; men jag har aldrig skrifvit några bref till er, sade Leila med en värdighet, som klädde henne förträffligt. — I sanning, jag begriper ingenting! Har ni inte skrifvit flera bref till mig — Oskar Gylfe. — undertecknade dels med Cajsat, dels med CBessyt. — Onkel, vill ni att jag skall säga er hvem CBessy är? frågade Leila och lade smekande sin hand på hans arm. — Det önskar jag att du genast säger, sade herr Xx med en ton, som lät ana att han -var sårad; men komihåg: att,du-inte drifver gäck med mig.