Dagens Nyheter – 1 mars 1870, sida 2

Landtbruksakademien fortsatte vid sin sammankomst i går afton öfverläggningen angående sättet ör åstadkommande af en ändamålsenlig skogsskötsel inom landet. Hushållningssällskapen ha, som bekant, utlåtit sig öfver denna fråga, och vi omnämnde i vårt referat för sammanträdet måndagen i förra veckan några af dessa utlåtanden, öfver hvilka beslut då fattades. I går voro akademiens ledamöter tillsammans för att diskutera om de återstående från hushållningssällskapen utgångna förslagen. Ett uppräknande af dessa torde här vara på sin plats: 2 hushållningssällskap ha tillstyrkt skärpta bestämmelser med afseende å svedjning, 1 undanröjande af de stadganden, som hindra skogs afskiljande såsom sjelfständig egendom, 1 upphäfvande af de föreskrifter, som befordra skogs skiftande och skogsförödelsen dervid, 1 skärpt straff för änstiftande af skogseld, 1 underlättad bevisning i skogsåverkansmål, 1 föreskrift om utstämpling af sådant virke, som afverkas till. afsalu å skattehemmans skogar i de norra provinserna, för att genom dylik stämpling underlätta upptäckande af åverkan å kronoskogarne, 1 förbud mot skogsafverkning, der den kan verka skadligt på klimatet, 1. förbud mot afverkning af smärre virken till afsalu, 1 utsättande af premier för skogsodling, samt 1 boställsskogarnes tagande under allmän förvaltning, för att dermed åt enskilda gifva exempel på ändamålsenlig skogsskötsel, Af alla dessa hemställandenvar det-endas ett som akademien gillade. Det var förslaget angående premtr för skogsodling:.. De öfriga projekterna syntes akademien dels -olämpliga, dels alliför mycket gående i detalj. Vi ha här att uppställa allmänna principer, menade hr Lagerstråle ock flera talare med honom; men böra icke ingå på biomständigheternas område, derigenom utsättande; oss för faran att förorda hvad-vi kanske-:sedan vid närmare besinnande finna icke vara. fullt viälbetänkt. Hvad. som föranledde förkastandet af förslaget om utstämpling af virke, afverkadt å enskild skog, hvilket förslag framstälts af Westerbottens läns hushållningssällskap, var dels-hr Björkmans erimran om att en särskild komite blifvit nedsatt för att yttra sig öfver skogsförhållandena. i Norrland;dels .-em upplysning af hr Almqvist att till och med: ibom nyssberörde hushållningssällskap meningarne varit ganska delade rörände den tillstyrkta åtgärdens lämplighet. , d Gotlands läns hushållningssällskap har uttalat, sin belåtenhet med de:genom k. förordningen af den 10 sistlidne september stadfästade förslag till stadganden rörande skogshushållningen å nämnde ö; Denna. förordning innehåller, bland annat, att, om skogssköfling egt rum, skogen af konungens befallningshaf-vande med föreläggande af vite skall ställas under förbud mot annån afverkning än till husbehof, samt att kommunalnämnden skall hafva uppsigt öfver skogsskötseln och, ifvensom. allmän åklagare, hos konungens befallningshafvande anmäla då skogssköfling anses vara för handen. Hr Rydqvist tyckte mycket om -det. der förbudet, Han önskade att ett sådant statens förmynderskap öfver den enskilde måtte komma alla oförståndiga eller för mycket vinningslystna svenska undersåter till godo. Samma önskan förklarade sig hrr Brun och Ljungberg omfatta. Den sistnämnde, som tillkännagaf att han. ansåg nödvändigt tillgripa kraftiga medel mot. skogssköflingen, ville dock ej till fullo underskrifva hr Rydqvists yrkandes: han ville att skogsförödarne endast skulle för: bjudäs afverka annat än mogen :skog. -Men landtbruksakademien, tär. lyckligtvis icke vän af törbud i allmänhet; hon hyllar den sunda principen: att staten endast i Högsta nödfall bör hindra den enskilde att fritt förfoga öfver sin välfångna egendom. Hrr Björkman, Man: nerskantz, Almqvist.-och Odelberg motsatte sig ihr Rydqvists framställning, och genom 22 röster mot 10 segrade, deras :mening, Hr Rydqvist uppträdde och reserverade sig mot beslutet, hvilket exempel följdes, af.hrr Ljungberg och Brun. lugtrur Ang a Som akademien vid sin förra sammankomst beslutat uttala den åsigten, att skogsegåre bör åläggas att efter afverkning bereda återväxt, syntes henne nu nödigt att äfvenledes yttra sig angående rättasättet-att Kontrollera en sådan; lags efterlefnad;, och. efter en stunds öfverläggning förenade man sig .om-ett af.hr Arrhenius framstäldt förslag, enligt hvilket akademien , skulle uttrycka den meningen, att någon myndighet inom kommunen bör åläggas skyldighet att utöfva kontroll öfver återvärtent