Dagens Nyheter – 28 februari 1870, sida 2

ses och hon har slutit till ögonen, liksom vore hon försänkt i slummer! Hvad månne hon drömmer om,. eftersom, hon. småler, så. mildt? st. gissade, hvarken, mor, Jensen, eller, de an-. dra, hur mycket de än, slogo sina..kloka hufvu. den ihop derom. Men det var solstrålen, hvilken flög. in. genom; fönstret och, kysste. hennes . panna, som. framr. kallade hennes.drömmars.. Och hon har sedan. berättat dems. Det, .är . många,, många. år sedan, I förmiddagssolen låg fiskläget, och: backen. och. sanden; med..båtarna, hvilka. stodo. uppställda och; stektes, så att becket här och, der rann ned,i drop-. par... På. ett, ställe hade några. qvinnor brådt med att rensa och upphänga nät. till torkning; de. utförde. sitt arbete. under,ett jemnt. fortlöpande samtal. På den solvarma, sluttningen i. närheten af sjöboden — det lilla, af gamla yrakstycken, plankor, gallioner, akterspeglar 0. 8. V.: hoptimrade huset nere vid stranden, der fiskrarne brukade förvara sina båtredskap — satt en svärm, upga flickor och lappade. segel. Det satt åt att. få nålarna. genom den styfva segelduken, men, det vore synd att säga att. det hårda arbetet lade band på munterheten — de sladdrade och sjöngo så det var intet mått på det. Men i sanden nere vid sjöboden hade en liflig och kry liten flicka med ljusa lockar och; rosiga kinder sin lekplats. Hon kunde vara omkring åtta eller nio år gammal. Hon lekte att bygga hus; — kammare, kök, gård och trädgård — allt framstod under hennes små händer; här restes en sten på kant, det var skorstenen, der placerades en flat sten, det var dragkistan derhemma; det.stora blanka. snävkskalet,