Dagens Nyheter – 26 februari 1870, sida 2

annat, än sitta och se på de fattiga snäckorna på hyllan eller läsa i den gamla psalmboken med de utslitna läderpermarne? Den dagen var mer Jensen gerna ute på mer än en visit i grannskapet, och det icke endast vid kaffetiden; då tisslades och tasslades det, och månget skrynkligt,. med stora brillor försedt ansigte tittade fram bakom dragskärmarna åt den sida, der jungfru Elsa satt. Samma ordningssinne, som uppenbarade sig i jungfru Elsas person, visade sig också i det lilla rum, som var hennes. Kring sängen hängde det röda kattunomhänget i omsorgsfullt ordnade veck. På spinnrocken satt alltid lintotten insvept i hvitt papper; nattduksbordet var alltid betäckt med en ren, hvit duk, och på de föremål, som stodo der — blemglaset, lampan, den lilla klockställarn af mahegny, kopparna o. 8. v. — fick aldrig ett damkorn fästa sig. På båda hennes dragskärmsväggar och längs sänghimmeln hängde några taflor, mest kolorerade träsnitt, föreställande skeppsdockornas förstöring af engelsmännen, Napoleon på S:t Helenas nakna klippa, danska kapare i strid med engelska örlogsmän och flera sjöstycken — det var påtagligt att hon af målarekonstens alster bäst tyckte om marinmåleriet — der voro jakter och briggar i mängd. Slutligen var der en hylla med ett par böcker och två snäckor, och dessa sednare voro i synnerhet föremål för hennes