skränkningar i förstfödslorätten låter icke synnerligen tröstande för de konservativa, hvilka derjemte den 11 dennes fingo upplefva följande ledsamma tilldragelse: Sommerset Beaumont väckte motion om att beröfva biskoparne den rätt de nu ega till sätt och stämma i Öfverhuset, och, hvad värre var, underhuset helsade motionen med ljudliga bifallsrop. Visserligen hade motionären valt ett mycket mildt uttryck; han ville blott Xbefria de andliga lorderna från skyldigheten att deltaga i parlamentets förhandlingar4; men — saken är ändå densamma. Händelser i Paris; Vid början af lagstiftande församlingens sammankomst den 12 februari besteg -deputeraden Ordinaire talarstolen, för att gifva kammaren del af ett bref från Rochefort. Ordinaire börjar genast läsa: Alldenstund statschefens ansvarighet är fullkomligt illusorisk4... (Han afbrytes af ropet: Detta är icke något bref.) Presidenten ber att få veta skrifvelsens karakter och hufvudinnehåll, Härå svarar Ordinaire: — Våra kolleger, som befinna sig i fängelse, ha rättighet att meddela sig med kammaren. Efter en ytterligare anmärkning af presidenten, -begär Ordinaire att Rocheforts bref måtte få hvila på församlingens bord. (Från flera håll ropas: . Nej! nej!) Duque de la Fauconnerie: Man må så gerna kasta det i la Marseillaises breflåda. Ordinaire upprepar sin begäran, hvarpå presidenten förklarar att kammaren kan mottaga endast sådana meddelanden, som afgifvas under iakttagande af de i arbetsordninningen föreskrifna former. Och hr Ordinäire måste åter stoppa brefvet på sig, utan att ha bragt dess innehåll till kammarens kunskap. Brefvet meddelas nu i stället af tidningarne och lyder sålunda: Alldenstund statschefens ansvarighet är fullkomligt illusorisk, men ministrarnas dock har något värde, alldenstund en folkrepresentant blifvit häktad på gatan midt ibland dem,som valt honom, medan det dock varit lätt att gripa honom i den enda bostad han eger och som han sedan sin återkomst från lagstiftande kåren ända till sin afresa till den offentliga församling i hvilken han skulle presidera ej lemnat, alldeastund de enklaste lagarna för eganderiätten till trots en tidning genom. alla hennes medarbetares obefogade häktande blifvit faktiskt undertryckt, alldenstund medborgare blifvit af polisagevter, försedda med i:lagen förbjudna vapen, anfallna, sårade, ja till och med dödade, alldenstund denna rad af attentater obestridligt innebär en utmaning, har undertecknad härmed äran väcka motion, att ministeren må för uppvigling till borgerligt krig försättas i anklagelsetillstånd. . Henri Rochefort. Representant för Seinedepartementets första valkrets. På börsen i Paris rådde den 12 denne stor sus; man talade om ingenting annat än den upptäckta sammansvärjningen mot kejsarens lif. Redan under flera veckor hade rykten varit gängse om att polisen trodde: sig veta det personer traktade efter icke allenast kejsarens utan äfven Olliviers lif, och den 10 blef en man häktad, hos hvilken, efter hvad man berättade, en skrifvelse påträffades, af hvars innehåll tillvaron af en sammansvärjning tydligen framgick. De sammansvurne skulle också ha för afsigt att spränga kasernerna och flera andra byggnader i luften. I följd häraf arresterades redan sistnämnde dag 45 personer. Hos flertalet af de häktade fann man vapen och ammunition, likasom många bref, de. der lära vara synnerligen komprometterande. De arresterade anklagas nu för delaktighet li en komplott, som har regeringens störtande och kejsarens mördande till ändamål. Utom dessa 45 personer skall en stor mängd I andra vara invecklade i affären. Antalet af dem, som på grund af misstankar måst underkasta sig ransakning, uppgifves till 100. Äfven de häktade medarbetarne i la Märscillaise beskyllas för att ha tagit deli sammansvärjningen. Mot dem riktas dessutom den särskilda anklagelsen att de försökt förföra armeen till otrohet mot regeringen i afsigt att derigenom befrämja dennas störtande. Förslag om dödsstraffets afskaffande förberedes af Ungerns justitieminister för ätt med det snaraste föreläggas riksdagen. pgmen—— Mmalagrafni heter.