ERRORS CDS OR RSRERATEES RÄTTEG. och POLISNYHETER. ; RADHUSKÄTTEN. En som åter upp sitt exet nan. I rådhusrättens 3:dje;afdelning förekom; i lörlags ett mål mellan en handlande F. A. Hamnarstrand och en husegare Edvard BergstrandStrandin, i hvilket mål den sednare blifvit af r Hammarstrand åtalad för bedrägligt förfaande, samt att för detta stånda ansvar enligt 2: kap. 1 2 strafflagen. I stämningen uppgifyas följande fakta för ungifvelsen : Hammarstrand, hvilken har en ordran af Bergstrand-Strandin på 200 rår, ade den 8 augusti förlidet år, som liqvid af lenne sednare, erhållit ett qvitto utfärdadt af Skandinaviska kreditaktiebolaget å af Bergstrand-Standin der insatte 200 rdr, med rättighet att uttaga summan, och hade för nämnde indamål Bergstrand-Strandin i ena hörnet, å aksidan, af qvittot skrifvit följande: Transvorteras på innehafvaren. EB. Strandin. Då nu Hammarstrand, som skulle inbetala penningar i öfverståthållare-embets kansli, till exekutionsbetjenterna såsom -liqvid öfverlemnade yfvanrmnämnde qvitto, med rättighet för desse att dermed förfara som dessa godt syntes, blef han emellertid icke. litet förvånad då kanslibetjenterna; återkommo med den upplysningen att penningarne i kreditbanken redan voro uttagna af Bergstrand-Strandin, och att således. depositionsbeviset å de 200 rdrne endast var ett värdelöst papper. — BergstrandStrandin, härom underrättad, infann sig nu en morgon i slutet af augusti, hos Hammarstrand och begärde i närvaro af de två exekutionsbetjenterna, hvilka haft depositionsbeviset om händer, att få se på detsamma, men knappt hade. han fått qvittot i sina händer, förrän han afslet sin derå skrifna transport; stoppade pappersbiten i munnen och nedsväljde den. Oaktadt dxekutionsbetjenterna togo på sin ed att så tillgått som stämningen upptog rörande afrifningen, tuggningen och nedsväljningen af den omnämnda, pappersbiten, nekade den tilltalade fräckt, påstående att vittnena Ssyuro falskt. Två andra vittnen, härefter hörde, råkade emellertid genom sina vittnesmål betydligt styrka de föregående; ett af vittnena berättade till :och med att BergstrandStrandin för honom skrutit öfver sin bragd. Den tilltalade . nekade ändock lika morskt och påstod att hvad vittnena omtalat vore den största. osanning som fanns i verlden samt åtog sig att bedyra detta inför den lefvande Guden. Hr Hammarstrands ombud, kontorsskrifvaren M. Meurling, yrkade nu att Bergstrand-Strandin måtte förklaras skyldig afgifva sin lefnadsbeskrifning, som stöd för hvilken anhållan han åberopade det förhållandet att den tilltalade i 2 år setat häktad, såsom anklagad för mord å sin moder. Bergstrand-Strandin bestred afgifvandet af sin lefnadsbeskrifning och domstolen förklarade sig ej kunna för närvarande bifalla ombudets anhållan. Målet uppsköts. på 14 dagar; och förständigades Bergstrand-Strandin att åter iakttaga inställelse vid vite af 20 rdr, samt att då, vid vite af 10 rdr, förebringa, all. den motbevisning hvaraf han ville sig i målet begagnas,