. Hvarjehanda nyheter. Kasper för i dag meddelar ett ganska lyckadt porträtt af Johan Liljencrantz. Och, liksom allestädes, ligger i Kasper det lustiga nära det sorgliga. Sålunda följer, efter nämnde porträtt, en mängd infall med rubrik nationalteaterns repertoar. Vi taga oss friheten aftrycka åtskilliga af dem: Följande gamla pjeser äro för närvarande de mest gouterade på den stora svenska scenen mellan Ystad och Haparanda: Aristokrater äro vi alla, uppföres på riksdagshuset i Stockholm af landtmannapartiets medlemmar. . Den bedragna frikostigheten, komedi, uti hvilken Helga de la Brache innehar hufvudrollen. Besparingarne, lustspel med interpellationer af A. Posse. Blommor i drifbänk, eller Zions örtagård, spelas uti de flesta af våra folkskoleseminarier. Dagen gryr! repeteras med ifver i det antikyrkliga lägret. Den ondes besegrare, eller Eric Sparre i andra kammaren, folkkomedi i långa banor. Don Ranudo de Colibrados, spelas bakom kulisserna på en kunglig teater. Inga illusioner mer! har blifvit upptagen på repertoaren af teaterkomiten. Det höga C gör stor effekt, särdeles i konstföreningen, Den svarta doktorn, proverb af dr Runden. Kotteriernas makt uppföres inom hufvudstadens teaterverld. Negerslafvarne spelas allmänt på morgontidningarnes redaktionsbyråer, När man inte har pengar har blifvit ett nationelt stycke, som genom sin natursanning särdeles slår an på stockholmarne. Räfven på korpjagt uppföres af Göran i Göteborgs-Posten. Den svaga sidan uppföres på en provisionel monitor af sjöförvaltningen. Sällhet på flaskor, skämt med kupletter af en finansminister. Ordern är att snarka! tidsmålning af en justitieombudsman, med väckelser af andra kammaren. En dalkarl. För några år sedan nedkörde på isen å sjön Siljan uppe i Dalarne en vid Korsnäs sågverk anställd inspektor vid namn L. Då underrättelsen härom nådde land, utropade ett qvickhufvud: Ja, häst och åkdon kan man kanske icke rädda, men laga genast till en stark toddy, bind öfver den med vaxtaft, fäst den vid ett slantspö med stark ref och sänk ned den i vaken, så nappar han bestämdt genast. Experimentet lyckades och mannen uppdrogs lifslefvande. Från Möpenmhamnj skrifves, att passionen för skridskoåkning derstädes fortfarande är i tilltagande, Skridskoklubben räknar nu 4 å 500 ledamöter. Att det emellertid icke är tillräckligt att vara säker om att isen bär framgår af följande, nyligen passerade händelse. Tre unga damer hade i fredags gått ner på Sortedams-sjön för att åka skridsko. Två af dem fingo hastigt på sig skridskorna och kilade i väg, under det att den tredje behöfde en lång stund, innan hon kom i ordning. Slutligen lyckades det henne få skridskorna att sitta fast, men då hon nu ville resa sig upp, var hon så genomfrusen, att hon sanslös, dignade ner på isen. Man ilade genast till hennes bistånd, hvarefter hon, fortfarande sanslös, i en droska fördes till sitt hem, hvarest den tillkallade läkaren först efter flera timmars förlopp lyckades få lif i henne. Hon är ännu sängliggande och mycket illa deran. En ovanlig rättegång anhängiggjordes nyligen vid domstolen i Kingston. En dam, som varit en väninna behjelplig att åt henne fånga en man med 100,000 dollars, instämde den lyckliga nygifta med yrkande om ersättning af 3,000 dollars, hvilken belöning den sednare utlofvat för den händelse partiet skulle komma till stånd. Käranden hade genom anställandet af soirer, picknicker, utflykter i månskenet m. m, åsamkat sig betydliga utgifter; och nu, då målet är vunnet, vägrar den äkta skattens egarinna att betala. Kanske när allt kommer omkring har denna otacksamhet sin egentliga grund deri att — den fångade maken finner priset allt för högt för de rosenfjättrar, som blifvit honom pålagda. Också en trosbekännelse. Vid folkräkningen i Horne och Ardals socknar har, enligt Horsens Avis, en af invånarne (fyrmästaren Björnebo) under rubriken Trosbekännelse infört: En gud och en djefvul, lik min sockenprest. Meningen är dock icke att vara elak mot sockenpresten, utan att fyrmästaren, liksom sockenpresten, tror på en gud och en djefvul. Också ett försök! En medlem af den franska pressen var mycket nyfiken att