Dagens Nyheter – 16 februari 1870, sida 1

—— — —— v—— 8 14 upplyser om, att under förra hilften af 1869 ingen utländsk kredit behöft anlitas, hvaremot 13 synes utvisa, att detta under 1868 så mycket mera varit fallet. Strängt taget ega fullmäktige ingen rättighet att betjena sig af sådan kredit; men äfven omman genom en vidsträckt. tolkning af reglementets 8 11 skulle medgifva dem denna rättighet, måste man häpna såväl öfver det sätt hvarpå de: betjena sig deraf, som ock öfver det ändamål, hvartill de tillgripa dylika utvägar. Silfver, vexlar och behållningar på utrikes ort hafva hittills, inom bankens murar, bildat en kemisk förening, som man benämnt metallisk kassa. Fullmäktige hafva i denna sammansatta kropp upptäckt ett nytt enkelt ämne, krediten. I huru stor proportion krediten deri iugått, derom starrar man i fullkomlig ovisshet, ty hvarken berättelsen eller helårsuppgiften nämner derom ett ord. Icke ens den berättelse, som aflemnats till bankoutskottet, gifver derom någon upplysning; sekretessen är drifven till sin yttersta gräns. Med fara att utsätta oss för en deception vilja vi lyfta på en flik af slöjan; dess bättre om vi blifva öfvertygade, att vi fullkomligt misstagit oss. När genom oförnuftiga mått och steg af bankstyrelsen allmänheten mot sin vilja blifvit tvungen uttåga silfver ur banken och förrådet sjunkit närmare det föreskrifna minimum af 10 millioner, tillgripas förtviflade medel. Utlåningen inställes, men detta gifver intet silfver. Obligationerna anlitas; men de lättsålde äro snart sin kos, och de trögsålde äro till ringa nytta. Men behållningar på utrikes ort äro ju, enligt reglementet, det-samma som silfver. Huru bära sig åt för att förskaffa sig en behålluing, der ingen finnes? Jo detta är en smal sak; fullmäktige -skrifva till Hamburg och reqvirera hos en dervarande bankir en behållning. Bankirer äro i allmänhet godhjertade menniskor och den ifrågavarande gör ej undantag från regeln. Första bokhållaren får order att genast slå upp sin stora bok och skrifva: Riksbanken debet, för lemnad kredit, 3,000,000, samt på motsatt sida: Riksbarken kredit, insatt på uppoch afskrifning 3,000,000, och ett tu tre hafva fullmäktige framtrollat en behållning, hvilket på bankens språk betyder precist detsamma som silfver. Receptet är ej dåligt, ty dermed kan man skaffa sig behållningar och silfver i oändlighet. En dylik väntjenst är allt värd en liten dusör. Bokhållaren skrifver derför på debetsidan: ränta 4!2 procent, provision 1 procent, småsaker 2 procent, summa 180,000; men det är icke utan att han äfven är en ömsint varelse .och han skrifver derför på: kreditsidan:. ränta 2 procent, summa 60;000 och dermed-är saken: klar. -Vi skulle vilja ytterligare förenkla denna vackra procedur att framställa bergfint silfver. Vi föreslå bankoutskottet att i detta års reglemente bemyndiga fullmäktige, att vid hvarje års ingång efterhöra hos sina utländska bankirer, huru stor. kredit för året bestås, och att få betrakta de-inlöpande-svaren--som behållning, och behållningen som silfver. Resultatet blefve all