VWäfnadsindustriens upprinnelse inom Nlark torde för flertalet af våra läsare vara okänd hvarför en liten historik öfver densamm: ej bör sakna intresse i en tid, då så myc ket skrifves och verkas för införande a den välsignelsebringande husslöjden. Vi lån: derför ur en korrespondens till Göteborgs: Handelstidning följande uppsats: Det är icke längre tillbaka än i början ai detta århundrade som denna industri, hvilker skapat millionärer bland förläggarne och be redt tustntals familjer utkomst, uppstod der igenom, att några bönder och torpare under resor till Göteborg i hushållsangelägenheter fingo reda på att der fanns bomullsgarn, hvilhet med mera lättnad än linet kunde bearbetas till slitlärft samt användas billigare till husbehof och vid försäljning lemna bättre förtjenst. Några bundtar inköptes på försök, och resultatet blef godt; man köpte allt mer och mer, men sällan vågade någon uppköpa mer än 2 eller 3 bundtar på en gång, hvilka väfdes af hustru och barn samt försåldes af mannen på de närmaste marknaderna, hvilka dock snart blefvo för inskränkta för den stigande tillverkningen, så att husfadren sökte längre alägsna platser för sina varors afsättning samt :med den stigande efterfrågan äfven ökade inköpet af garn, som numera icke af den hemmavarande familjen hann arbetas, hvarigenom de så kallade förläggarne uppstodo på det sätt, att den numera till handelsman förvandlade bonden eller torparen till sina grannar utlemnade garn, hvilket mot betalning för aln eller för stycke förvandlades i klädningstyger, dukar eller bomullslärft. Förläggaren fick snart öfning och vana vid handeln samt reda på de mönster, som hade mesta efterfrågan, och utvidgade än ytterligare sin affär, som småningom uppdrefs så, att grosshandlaren i Göteborg fann sin fördel att på platsen sjelf afsätta sitt garn och uppbära sina liqvider. Man berättar ännu om den aflidne grosshandlaren Wilhelm Röhss, hvilken i dessa affärer åtnjöt stort anseende och förtroende bland garnnppköparne, att han under en dylik resa till Kinna by, då han till sonen af gumman i Stimmemad — samma gumma som af OCarl XIV Johan fiek en större guldkedja i anledning deraf att hon var den första som började med bomullsväfnad — Sven Eriksson, sedermera egare af Rydboholm med dess stora fabriker, försålde ett helt lass garn, bestående af 80 bundtar, hvilket förut aldrig inträffat, yttrat, att han ansåg denna affär vida mera storartad då,än när han ett par årtionden derefter sålde 2,000 bundtar, hvilket då hade blifvit en vanlig sak. På sådant sätt uppstod och utvecklades denna industri, som numera genom förändrade förhållanden och maskinkraftens användande gått något tillbaka, men som lemnat en anvisning och många beaktansvärda lärdomar efter sig för dem, som vilja söka verka i det syftet att uppkalla husslöjder. rs TAR An ng mange VAN ED Nr et LA dr) I nn SL yst eng man 0 kn