Dagens Nyheter – 4 februari 1870, sida 2

oo MM RV fjettra dig, tag åter din frihet, du bör än en gång kunna blifva lycklig. Sök glömma Agda; fäst ditt hjerta vid en annan yngre och dig mera värdig qvinna i än din stackars Ottilia.t. Brefvet .var färdigskrifvet -ochOttilia: satt försjunken i tankar; med hufvudet. stödt mot handen, blickadehon ut genom: det öppna fön.. stret. .Alfhilds glada stämma trängde från trädgården upp till modren, men förmådde icke .: förjaga den sorgsenhet, som låg utbredd öfver hela Ottilias -väsende. Hon såg så lidande ut, att hon liknade en skugga af hvad hon varit, då hon kom till Stjernvik. Framför henne låg den fullbordade skrifvelsen, och utför kinderna runno några sparsamma tårar. Den:som nu sett henne, skulle kännt. sig djupt rörd af denna stilla smärta, som saknade ut: tryck för -sin klagan. Långsamt lyftades den tunga. dörrgardinen, som . skilde det angränsande rummet. från det der .hon befann sig, och på tröskeln stannade en man. Äfven hans ansigte bar vittnesbörd om lidanden och sorger. Det var infallet och fåradt, kinderna ihåliga och pannan molnhöjd. Han fästade de mörka ögonen på Ottilia, och det gick liksom en frossa genom hans kropp. . — Detta är mitt verk, mumlade han. Ottilia spratt till och reste sig, men: gjönk