Dagens Nyheter – 4 februari 1870, sida 2

i Sverige och Finland, utan äfven i Amerika, dit många exemplar årligen öfverföras ända in till Vesterns yttersta gränser. . Förläggare hafva förtjent på hr L:s arbeten — han sjelf deremot ganska litet. Emellertid är det ins. icke obekant att hr L., en 60 års man med svag helsa och förminskad arbetskraft, verkligen är i stort behof af understöd och af en särskild uppmuntran från allmänhetens sida. Hans knappa ekonomiska tillgångar äro för honom och hans familj alltför otillräckliga. vid en tilltagande ålder. Alltsedan 1843 har han icke haft annat att lefva af än en liten skånsk klockarelägenhet, hvars högsta årliga afkastning endast kan beräknas till 600 rdr rmt. Mera än hälften af inkomsterna åtgå till lönåt en vikarie och till boställets onera af skatter, kommunalutskylder m. m. Dertill kommer att hr L. måst göra icke obetydliga äfven pekuniära uppoffringar vid en process för några år sedan, hvilken han ådragit sig för sin frisinnade författareverksamhet. . Doktor L. är bekant som skald och har utgifvit flera smärre diktsamlingar samt prisbelöntes af Svenska akademien redan 1836, alltså för nära 34 år sedan. Detta oaktadt har Sv. akad. icke tilldelat hr L. ett öre af de medel, riksdagen anslagit till obemedlade litteratörers understöd. Hr L., som har en stor förtjenst såväl om Skånes som; våra odlade växters flora), lärer derjemte fått muntligt löfte om offentligt understöd för vetenskapliga arbetens utgifvande, men hvarje hans i så fall ingifna ansökan lär hafva blifvit föredragen under tillförordnad regering, och löftet, som kanske var kändt, har icke infriats. Ins. hoppas dock att den frisinnade och bättre lottade delen af svenska folket söker att i någon mån hålla hr L. skadeslös för den orättvisa, som äfven i ekonomiskt hänseende vederfarits honom. , Ins. uppmanar alltså till sammanskott, efter hvars och ens ädla vilja. och upplysta sinnelag, så att en välkänd, frimodig och frisinnad svensk författare, hvilken vill stå eller falla sin egen herre, icke må råka 1 nöd och lida brist på ålderdomen. BSärskildt vänder: sig ins. till den frisinnade svenska pressen med anhållan om medverkan till dylika insamlingar, hvilka säkerligen ej skola uteblifva, utan snarare anses som en frihetens nationalbelöning åt den, som vågat att öppet bekämpa villfarelser, fördomar,auktoritetstro, samvetstvång och prestadöme och som, enl. hr L:s egen uppgift, sökt sanningen för att komma till sanningen, att ganningen må göra oss fria. Dr N. Liljas adress är: Höör och Billinge,