Dagens Nyheter – 2 februari 1870, sida 1

-— Ul -— hbemedlad ; jag erbjöd honom derför en hel förmögenhet för taflan, men han afslog anbudet. Jag kan ej förlåta att en af mina lifligaste önskningar mötes med ett afslag. Professorn och jag kunna derför aldrig blifva annat än fiender. Han vägrade att sälja af samma skäl, som jag önskade köpa. Han har nu sökt taga hämd och berättat hela tilldragslsen för din mor. CAgda kastade en orolig blick på Ottilia, som var så blek, att hon liknade en bild. — Serveradt, ljöd det från matsalen. Vi trädde ut i den med hvar sin dam under ärmen. Agda hade tagit min arm och hviskade: — Hvad kan vara orsaken ätt han med afsigt sårar min mor genom att omtala historien med taflan. ; Jag upplyste henne att Törnstedt först berättat den för Ottilia: CMiddagen var: tråkig. Själsspänningen, hvaraf allå ledo, gjorde hvarje samtal omöjligt. Ottilia satt tyst och nedslagen; på henhes kinder brunno röda flammor, som talade om undertryckt sinnesrörelse. Så snart vi lemnat bordet, tog Törnstedt afsked; han måste lemna BStjernvik: CEmilia, Ottilia, Agda, Halfdan och jag sutto derefter i salongen: Helt plötsligt vände sig Halfdan till mig och yttrade: — Det vore mer än intressant, om löjtnanten nu, då familjen är samlad, ville upprepa hvad han sade nere vid stranden. MOR OÖH DOTTER. 26.