Dagens Nyheter – 1 februari 1870, sida 1

Några minuter sågo vi på hvarandra såsom tvenne män, hvilka stå i begrepp att öppna en strid. Det föreföll mig, som hans ansigte bort lära mig hvilka vapen jag borde begagna för att möta hans anfall; att han ämnade anfalla, det :stod -skrifvet i hans mörka ögon. — Jaså, ni skulle. aldrig .kunna förmås till en duell, sade han efter en stund. — Jag hoppas att aldrig kunna tvingas till något som är oädelt, svarade jag: SHalfdan log. — Anser ni, en man af svärdet, det oädelt att döda en fiende? — Ja, då det sker för att hämnas enskilda oförrätter. — Bah, ni skall icke alltid resonnera så. Hans , min blef; högdragen.. Älskar ni min styfdotter? frågade han. yr Jag gör det; jag har gjort det så långt jag kan minnas tillbaka: — Denna kärlek misshagar hennes mor, och jag finner. mig. derför föranlåten. säga er, att ni måste afstå från den ochupphöra med edra visiter på Stjernvik.. Niierhåller aldrig Agda Brennenkrona till maka. — Det hoppas jag likväl, -syarade jag. Att upphöra besöka: Agda kan .ieke-gerna hända, då jag vet att hon gerna ser mig. -Herre! utropade Ifalfdan, jag låter visa ut er, äfall ni träder öfver min tröskel, — Efter den första oktober skall jag icke