Dagens Nyheter – 28 januari 1870, sida 1

— Dina ord förskräckte mig, sade hon och tog min arm för att gå och taga emot den främmande. Det vore mig okärt att nu taga emot min styffader. Hans närvaro skulle störa den lycka jag njuter. CJag kysste hennes hand. — Den skulle göra lifvet till ett helvete för mig, svarade jag. I salongen funno vi en ännu ung man. Jag igenkände i honom en svensk artist, som vi träffat i Rom, Kollenberg och jag, och som då talat mycket om en dam; som han var så intagen uti, att han icke kunde glömma hennes sköna ansigte. SArtisten gick emot Agda och yttrade: — Förlåt, min fru, att jag är nog djerf uppsöka er, men ni påminner er måhända vår sammanvaro 1 Disseldorf och det löfte herr öfversten då gaf, att jag skulle få komma till Stjernvik och kopiera några af de stora mästares taflor, som finnas här. CAgda välkomnade artisten med några förbindliga ord. Det var henne kärt att hon kunde infria öfverstens löfte, något hon icke kommit i tillfälle att göra, ifall professorn dröjt ännu ett halft år. I oktober skulle hon afträda Stjernvik åt sin styffader, som då blef dess rätta egare. Herman fick derefter i uppdrag att föra professor Edvard Törnstedt till ett af gästrämmen och se till att ingenting fattades den nye gästen,