. Riksdags-Nyheter. Hr Henning Kamiltons congrepp mot budgetiörslaget.. — Då första kammarens sammanträde i går förmiddag var öppnadt, begärde -f. d..statsrådet och ministern H. Hamilton ordet för att underkasta regeringens förslag angående statsverkets inkomster oeh utgifter en kritik. (Regeringen var häfom förut underrättad och på ministerbänkem sittto justitie:, krigs: sjö och finänsministern sånit statsrådet Bredberg.) Hr Hawilton. gat ev erkännande åtdenöppen? het, hvarmed finansministern gått tillväga i det avt ban begärt ökad bevillning hellre än att berilkna stateiäkomsterna förs högt och derigenom bevarat skenet -af tillgångar, under-.det att i verkligheteu statsbrist uppkowme.. Han nttalade sin glidje öfver att regeringen insett att statsutgifterha nä hönnit till den Höjd, hvaröfverde ej kunnat ökas utånr Hf: beskåttning. Han: hade uppgjört en-beräknivg, enligt-hvilken.statsbristen skulle år 1872 blifva något öfver 3 millioner rdr i stället för 1,600,000, som regeringen beräknat. Detia emedan bränvinsbräfffiingsafgiftet ejKan Nöjas till 80vöre: utan -atttillverkningen: taller till lägre kannetal än regeringen beräknat: Det ligger i sakens natur. att nya behof för ståten skola ständigt uppstå, och för att bestrida dem måste antingen Hya skätter Påluiggas eller gnmli wmgifter minskas: Detta förhållande ger vida mer än. den föreliggande. budgeten anledning till allvarlig eftertanka och till att taga i betraktande om det ej skulle vara möjligt att åstadkomna för fråmtigen Hågfa af dö bespar ringat; som medså mycket skäl yrkas. På den nu föreliggande budgeten vore. ej.stora sumnor att afpruta, så vidt talaren för ögonblicket funnit Dock ville han påpeka åtskilliga anslag, hvilka kunde Hedsättas. ös På andra hufvudtiteln utgår merän halfya betoppet till fångvården, nemligen 1,300;000 rar. Likväl har avslaget. ständigt under de sednare åren varit otillräckligt. Månne ändock dessa utgifter ej skulle ktnna Minskas? Det föreföll söm skulle fel både i lagstifttingen och lagskip: ningen vålla den ständige tillväxten i dessw utgifter. Den gällande . lagstiftningen angående försvarslösa tynger på riksstaten utan väsentligt skälv Att: sakna laga försvar eller icke kunna förskaffa sig ärbeterinonm förelagd tidrär ejnågot brott, men den som :hemfaller under: dessa kate: gorier sättes dock i fängelse och skickas stundom på kronans bekostnad från ena ändan af riket till dem andra. Det är icke blöttPersonå somhäraflider, utan äfven staten. Den-latitud domaremakten: eger att ådöma fängelsestraff på längre eller kortare tid tillämpas olika på skilda orter. Ofta ådömes lång strafftid. Det torde ej tjena till något; Den som icke blir förbätträd i fängelse under. 5—6 åry: blir det icke på t0; men kostar staten mera i underhåll. Måhända kunde en lämphg utväg vara att brottslingar ådömdes vist, något kortare tids fingelse, men attydereftersem viss tid stå under uppsigt: Tal satte ifråga belofvet: af-anslag till förökande at -hofrätternas srbetskrafter: De kunde nog ha mycket att gra, men fjenstemännen inom dem finge väl fina sig i detsamma som sandravtjenstemän:) att Arbetar mera mir detär brådtom ock njuta något mera ledighet sedan. Ett förändradt. expeditinssätt skulle verka till minskning af göromålei. Otroligt mycken tid går förlorad genom ett skrifveri, som ej är nyttigt för någon. Dettöode trexovara öfvertiödigt att i hvarje hofrättutslag göra: en-sammånfattning af. allt hvad i underrätt förekommit: Sådant är tidsödande ej blott för den som upp