Tropmans afriättning. Redan flera dagar hade de nyfikna parisarne samlat sig för att åse denna afrättning; men de hade måst återvända med oförrättadt ärende. När det slutligen tillkännagafs att den blodiga akten definitivt skälle ega rum, tviflade man till en början; men de förberedelser som gjordes på la Rouqette-platsen bevisade tillräckligt att stunden nu nalkades. Afrättningen skulle försiggå kl. 7 på morgonen. Redan kl. 9 qvällen förut började menniskor infinna sig, och under nattens lopp tillväxte de skådelystnås antal i oerhörd grad. Största delen af den tillströmmande massan tillhörde samhällets lägsta klasser. Ia Roquette-gatan och den öppna platsen erbjödo en högst sällsam anblick. Om icke de tätt sammanträngda åskådarnes fysionomier i allmänhet varit så boflika och de flestas kroppar höljda i trasor, skulle man trott sig förflyttad till en marknad i en småstad. Öfverallt utbjöds och förtärdes vin, öl, Csnapsart m. m. Folket tycktes föreställa sig att det var en festdag de firade. På förtäringen sparades icke, och deörför lifvades sinnesstämningen till den grad att skriket, ja, man kan säga tjutandet oupphörligen blef allt starkare. En stor mängd personer togo plats på murar tak och i träden, så att hvarje upphöjd punkt var besatt. La Roquette-platsen var för öfrigt besatt med trupper till häst och till föts, och guillotinen samt den dörr, genom hvilken Tröpmann skulle gå, kunde med möda ses från det ställe der den talrika publiken befann sig. Emellertid — från alla håll tillstötte nattsvärmare och nattsvärmerskor; klingande skrattsalfvor blandade sig med det vilda skränet. Äfvetri inställde sig Quartier latin d. v. s. en väldig masså studenter och studentinnor. — Största delen af dessa kom från Bullidr, der det var maskeradbal hela natten. Oväsendet tillväxte. Man nöjde sig icke mer med att skämta, äfven hotelser utstöttes och ropet Sned-med Tropmannt begynte skalla från alla håll. Äfven andra obehagliga uppträden egde tum; i synnerhet uppkommo sådana här och der af orsak att fruntimmer i sitt begär att få se icke skytt att klättra upp i träden, hvarigenom de i vissa okynnigas tycke sjelfva blefvo sedda alltför mycket, hvilket föranledde de