Dagens Nyheter – 21 januari 1870, sida 2

En domestik, klädd som en snygg gårdsdräng, tog emot min häst. Jag trädde in i hvardagsrummet, der jag fann Agda och ett äldre fruntimmer, en herre och ung Herman, Agdas bror. Agda helsade mig på det gamla, hjertliga sättet och presenterade derefter en fröken Blomqvist och doktor Thureson. tDen sednare var Hermans lärare, och den förra en slägtinge, som var husföreståndarinna. Agda skämtade öfver mina trägna besök och påstod, att de vittnade om lifligt intresse för barndomsvänner. (Detta skämt förtretade mig. Hade hon glömt, att vi en tid varit något vida mera än vänner för hvarandra? Att vi svärmat och byggt luftslott för framtiden? Hade hon glömt, att hon gifvit mig löften om kärlek och tro, men brutit dem båda? tDet såg verkligen ut, som om hon förgätit allt detta. Hon var emellertid så skön när Hon lög, att hon kom mig att glömma hennes egen trolöshet och harmen öfver Saras uppförande. Filosofie doktor Thureson var en gahska angenäm karl med mycken lärdom och mycken humanitet i sitt sätt. Han var alltför mycket filosof, för att tänka på en sjelfständig plats i lifvet, utan inskränkte sig derför till en informators visserligen bekymmerslösa, men beroende tillvaro. Hans elev, ung Herman, var en glad och liflig yngling, som med behag och lätthet