Dagens Nyheter – 19 januari 1870, sida 1

Andra brefvet. Justus till Anton. CMin bäste bror! Det var alldeles förb—dt hvad du blifvit lärd, och hvad ditt sista bref var fullt af antiqviteter. Jag fruktar storligen att din kärlek för fornforskning förvandlar dig till ett fullständigt original, som: så fördjupar sig i runskrifter, gamla krukor och annat föråldradt skräp, att du slutar med att förlora intresset för dina medmenniskor. Det var emellertid hyggligt af dig, din gamla bokmal, att du önskade, att jag fortfarande skulle låta dig få reda på huru jag har det som rik man. Mig förefaller det ganska behagligt att vara bruksoch egendomsegare, att icke längre vara en f. d. löjtnant med f. d. lön och som lefver för dagen, oviss om hvad framtiden förer i skölden. Jag har slagit mig ned på Hammarström och tagit Emilia till mig. Alfred kommer fortfarande att behålla Ågård, hvilket han fått arrendera på ytterst billiga vilkor, något som haft till följd att han oförtöfvadt gifter sig. Om några veckor står hans bröllop, och jag får en ung, älskvärd svägerska. Det blir emellertid fn så ledsamt att åse Alfreds äktenskapliga sällhet, utan att sjelf få smaka på hvad det vill säga att vara lyckligt gift.