Dagens Nyheter – 19 januari 1870, sida 1

mannauppdraget innebär: att det icke är för bevakarde företrädesvis af vissa orters eller klassers eller yrkens eller mer eller mindre ensklida intressen, utan af hela svenska folkets, som kammarens ledamöter befinna sig församlade, samt att staten, som skall bekosta de allmänna utgifterna, icke betyder annat än detta samma folk, såsom ansvarigt för betalandet af hvad dess ombud bevilja. Biskop Sundberg (som fått till coadjutor hr Mannerskantz intog talmansstolen och helsade kammaren med ett tal, så vackert och oväldigt som något, han förr hållit. Fortfarande vill han icke märka några skadliga partisöndringar — och om än partisöndringar komma att uppenbara sig inom kammaren, så böra de icke blifva skadliga, så att hr talmannen har nog på visst sätt rätt. I de mest granlaga ordalag gaf han en admonition, såväl åt dem, hvilka med alltför stor otålighet gerna af.hvarje riksdag fordra mer än den kan uträtta, som åt dem, hvilka, när bekymmer trycka, hafva en naturlig benägenhet att i sjelfva samhällsorganismens beskaffenhet söka orsakerna till de besvärliga verkningar, som i någonting helt annat ha sin upprinnelse. Och sålunda kom hr talmannen att stanna på ungefär samma ståndpunkt som hans medbroder i kammaren med de förnämare ledamöterna. Sedan erhöllo de nykomna ledamöterna tillfälle att visa, det de gerna vilja komma att lysa i tidningarne inför sina kommittenter såsom hedrade med något kammarens förtroende, om än aldrig så litet. Och dertill förbjelpte dem halfva antalet af de gamla representanterna för att fånga vänner på fåfängans söta lim. Det föreslogs nemligen att till hvarje utskott utse lika många suppleanter som ordinarie ledamöter (hvilket ock skett vid de två föregående riksdagarne). Detta är naturligtvis lika onödigt som att hålla 7 kanslister (utom notarierna) i andra kammaren och endast egnadt att bereda de ordinarie utskottsledamöterna tillfälle att försumma sammanträdena när de ha lust, i förlitande på den goda tillgången å suppleanter; men som sagdt, man vill att ens namn skulle komma på pränt såsom suppleant i konstitutionseller i värsta fall uti något sämre utskott; och derför röstade 131 ja, men endast 44 oegennyttiga nej. I dag stor ståt: kungen i krona och mantel, drabanter, pager, hoffruntimret, guld och sammet, pukor och trumpeter på rikssalen. Och så trontalet med god skörd, förmälningshögtidligheter, vänskap med främmande makter, ökade skatter, stambanor och några administrativa förändringar!