Meddelanden frår allmänheten. ETT LAGSTADGANDE FÖR HERRAR RIKSDAGSMÄN ATT TÄNKA PÅ. tår en husegare och hyresvärd utom Iagen? Till denna fråga föranledes insändaren deraf, att lagen icke lemnar det skydd, hvarie under lag stående samhällsmedlem har rättighet att fordra och rättvisan skyldighet att gifva. Enligt nu gällande lag kan nemligen en för underlåtenhet att betala. hyra, på afflyttning stämd, krånglig hyresgäst, genom anförande af invändning mot rättens behörighet uppehålla ett mål, utan att dömaren har makt att, innan högre rätt erkänt rättens behörighet att upptaga målet, genast meddela utslag i saken. Under tiden bebor den tredskande hyresgästen den förhyrda lägenheten, han uppehåller saken i flera månader och fråntager alltså härigenom nästan strafflöst, (ty tillgångar finvas sällan!) hyresvärden den honom rättmätigt tillhörande egendom, för hvilken han likväl årligen till staten betalar sin dryga skatt. Drabbar detta förhållande en samhbällsmedlem, hvars hela existens beror af inflytande hyresmedel, inses lätt det orättvisa i att icke ens med lagens tillhjelp finna skydd och rättighet att råda öfver egen egendom, som andra orättmätigt inkräkta. Ett sådant stadgande att rätten icke utan vidare förfrågan vet sig sjelf behörig att upptaga och genast afdöma ett. hyresmål synes väl fordra reform, och önskligt vore derför om hrr riksdagsmän, ifrande för sanning och rätt, vidtoge åtgärder till. dess behöfliga förändring, följande dervidlag endast den manande pligt, det kungliga valspråket bjuder: i satt land bör med lag byggas. Drygt skattande hyresvärd, som endast fordrar rättvisa.