Dagens Nyheter – 13 januari 1870, sida 2

JA föra dig till mamma. Hon är litet kinkig, men det bry vi oss icke om. Agda öppnade läpparna, för att tillrättavisa brodren, som yttrade sig så der vårdslöst om modren, men hon slöt dem åter, ty hon mötte hans klara bliek. — Min bror, hviskade hon och tryckte hans hufvud. till sitt hjerta, men nu hade Herman nog af ömma utgjutelser, han önskade att fort komma i land och derför frigjorde han sig från systerns omfamning och drog henne med sig. Dä han lade handen på Kyttdörren,. för att öppna den, hejdade Agda honom. — Dröj, hviskade hon och förmådde knappast andas. Innatiför den der tunna dörren fanns hennes moder och. likväl tvekade hon att genast öppna den. Röster talade der inne. Agda lyssnade, men hon. kunde. ingenting urskilja. Herman, som icko förstod systerns rörelse, ryckte upp dörren och Agdå bokstafligen inskuffades af honom. — Mamma, här har du Agda, min vackra och präktiga syster, utropade han. — Agda! upprepade en -af de båda qvinnorna, som befunno sig i hytten och vände mot syskonen ett mildt, intagande ansigte. — Min mor, hviskade Agda och sjönk ned på knä, omslutande henne med sina armar. Agda förmådde icke stå, icke säga ett enda ord, hon öfverväldigades så af sina känslor, då hon hörde modren uttala hennes namn, att de liksom FYR henne,