Dagens Nyheter – 11 januari 1870, sida 1

respondenten vill äfven veta, att den gemensamma noten med det:första skall komma att afgå. — Uppgiften torde dock tills vidare få anses som apokryfisk. Söndagens folkmöte i Kalmar var, enligt vår åsigt, säger tidningen Kalmar, ett af de märkligaste, som inom vårt land blifvit hållna. Det gaf nemligen, oaktadt alla sina bristfälligheter i for-melt hänseende, en klar antydning om hvad folkmötena böra vara och måhända snart nog skola blifva. Det var icke en af dessa vanliga komedier, der en mer eller mindre okunnig, till största delen ointresserad hop af menniskor kommer tillsammans för att applådera, ropa ja och amen till ett på förhand af en liten fraktion uppgjordt program, utan det var ett möte mellan folk af nästan alla samhällsklasser, ett i hög grad lifligt, men tillika lugnt och vänligt utbyte mellan de mest motsatta meningar, och slutligen ett möte, som på det bestämdaste protesterade mot att stå i något slags partis sold samt mot att dess meningsyttringar skulle kunna ega anspråket att utöfva något annat slags tryck på statsmakterna, än det som en förnuftig och sansad folkopinion alltid måste utöfya. Det sistnämnda fann sitt uttryek i rektor Dahms kraftiga svar på frågan 60:0: Hvilka åtgärder böra vidtagas för att förmå riksdagen verka något för uppfyllandet af de önskningar, folkmötena uttalat?X Det finns ej mer än ett praktiskt svar på denna fråga, yttrade talaren, och det heter: fatta kloka beslut! Mötet var besökt af 3—400 personer; som tycktes med den mest spända uppmärksamhet följa de lifliga förhandlingarne, hvilket bäst bevisas deraf, att ehuru mötet räckte från kl. 10:f. m. till 1 e. m. och sedan börjades kl. 3 e. m. och fortsattes ända till kl. 129 på aftonen, var stadshussalen under hela denna tid så fylld af folk som utrymmet tillät, ehuru en stor del af åhörarne måste förblifva stående under hela denna långa tid. I diskussionen deltogo ungefär 20 personer utom ordföranden. Man fick härvid ej blott förnya bekantskapen med redan kända förmågor, utan äfven göra bekantskap med några sådana ur de djupa ledernat. Största förtjensten inlade dock stadens riksdagsman, rektor Dahm, som å dragande kall — riksdagsmännen voro nemligen särskildt inbjudna — upplyste, tillrättavisade och skämtade med hela kraften af den pöpulära vältalighet, som är för honom så egendomlig. Mötets sista beslut var att söka göra folkmötena periodiskt återkommande, för hvilket ändamål utsågs en komitå. Danska tidningar t Sverige och Norge. Enligt ett danska riksdagen meddeladt utdrag ur postväsendets statistik för de sednaste åren, afsändes under finansåret 1868—69 till Sverige och Norge 2088 exemplar af Köpenhamnstidningar och 46 af danska landsortsblad. Utvandringen. Bland de 12,371 personer, som i år utvandrat öfver Kristiania, voro, enligt Aftenbladet, 1,747 svenskar. — Fyra masmästare, en från Småland och re från Westmanland, ha i desga dagar passerat Norrtelje på resa till Ryssland. De ha antagit plats hos en direktör Svedelius rån Stockholm vid ett jernverk i Nishneij Novgorod. 27 TS Sn