Dagens Nyheter – 10 januari 1870, sida 2

Om shansförfäder i äldre tider egt talangen. att föröka sina rikedomar, hade öfversten ut, märkt. sig-för en stor skicklighet i att förminska dem. ; — Man är väl icke till för att göra lifvet odrägligt af idel omtanka för. sina efterkommande, brukade öfversten säga, och han gjorde icke heller lifvet odrägligt, utan så angenämt han .kunde. Att tänka på, huru det skulle blifva för hans hustru, när han-tog far-. väl. af den verld der. han njutit så mycket, föll honom jicke in. Hän hade varit gift flera gånger. Agda var hans tredje fru, Med de föregående hade han haft flera barn, men dessa dogo. alla såsom minderåriga, något som öfversten Visserligen tyckte vara svårt, men likväl icke grämde sig särdeles öfyer. Han var en ganska hygglig äkta man, som. af sin hustru-endast fordrade att hon skulle föra sig väl och kunna representera, då han hade främmande,. samt roa hönbm, då han någon gång var allena hemma, hvilket icke inträffade särdeles ofta. Bestyret med ekonomin och hushållet behöfde hon icke hafva, emedan han ansåg allt sådant ytterst, borgerligt. — Min hustru bör hafva det så behagligt som möjligt, förklarade öfversten. : Alla tre fruarna Brennenkrona hade, besynnerligt nog, varit af ofrälse börd. : Den första rik, ung och ful. . Den andra