Det glada Stockholm, skildradt i tillfällighetspjesen En Nyårsnattsdröm på Ladugärdslandsteatern. (Mel. ur Pariserlit.) Från qviällens stund till morgonen rundas, Så väl som hela Guds skapade dag, För nöjet blott stockholmaren andas, Han njuter af lifvet i fullaste drag. Bland blommor och ljus, buteljer och brickor, Och sång och musik och flaskor och glas, Cigarrer och kort och trefliga flickor Fördrifver han tiden i ständigt kalas. Ett slag på Norrbro och att följa paraden, Det är nummer ett ibland nöjenas tal; Sen görs Carl den trettondes torgs-promenaden, Så äts uppå Sucde eler på Royal. På sommaren, rädd sin tid att förspilla, Man straxt efter middan till Djurgården drar, Till Hasselbacken, Alhambra, Novilla, Allt ställen, der präktiga varor man har. Hvad herrlig musik från kafeerna ljuder! Blanch, Lagergren, Berns sig den lyxen bestå; Ja, en går så långt att han kunderna bjuder På omnibus med, så att åka de få. För resten middagar, hvad sexor, super, Hur mången en småtreflig Norrbackabal, Spektakler, konserter, musiksoir6er, Och ordnar och sällskaper sen utan tal! När klockan slår ett, man börjar att domna Och känner sig trött i hvarendaste lem; Gaslågorna slickas och kyparne somna, Kalaset är slut, det är tid att gå hem. Och när man så står vid porten och fumlar Med nyckeln i dimman den sena qväll, Polisen i hörnet sakta då mumlar: Se der en man, som i lite sälll