Dagens Nyheter – 7 januari 1870, sida 2

Sen obehagliga intrycket, tänkte Halfdan, jag skall hålla tig räkning derför, min milda, ljufya dufva, Gille han i tankarna och Kysste henne. — Jag har skrifvit till Agda, vill du sända af Urefvet: sade Ottilia, då hon satte på sig sin hatt. Brefvet är icke inlagdt, tillade hon, du kan göra mig den tjousten försegla det och skrifva utanskriften. — Får jäg läsa det? frågade Halfdan med en blandning af svartsjuka och nyfikenhet, Hvilka ömma och kärleksfulla försäkringar borde icke Ottilia hafva nedskrifvit, för att higna, det stackars barnet, som älskade henne så Högt. Det låg något pinsamt i denna föreställHg — Läs det gerna, sysrade Ottilia, jag här aldrig några hemligheter. Jag önskar helst att du här reda på allt Bvad jag gör och tänker. Halfdan vecklade upp papperet och förvånades öfver de få rader det innehöll. Han läste: CMin Villa älskling! Att besvara ditt bref här jag icke kommit mig före med innan mitt bröllop var öfverstökadt, men gör det nu, sedan allt det derbråket är förbi. Du är ganska barnslig, min. lilla flicka, och jag, talar derför icke om Huru illa det var af dig att klaga öfver mitt giftermål. Jag vill blott fröjda dig med ätt Jag är din styffaders lyckliga hustru och att vi nu äro stadda på resa åt södra Tyskland. När jag kommer hem,