Dagens Nyheter – 7 januari 1870, sida 1

de hålla. sig inom andan och bokstafven a hvad jag befallt, af hvad jag vill Min un der den 8 sept. uttryckta vilja skall vars eder lag; det är så jag förstår friheten det är så jag respekterar den allmänn: valrätten. Läser man om den ofvan anförda slut; strofen i brefvet, slår en för hufvudet jaget som genomgår hela skrifvelsen. Det ä icke den verkställande maktens chef som lofvar att rätta sig efter folkombudens vilja, åsigter och beslut; han ber dem bars bistå honom: de äro blott biträden, hår fortfar att vara själen i det stora värfvet det är han som befaller och ger initiativet: — bistån mig! Också vaktar han sig väl för att begagna orden: det parlamentariska systemet. Han vill icke och lofvar ännu icke något annat än; ett konstitutionelt system, d. V. S. ett system i enlighet med den af honom sjelf oktrojerade och hittills begagnade konstitutionen af 1852. Det blir icke svårare hädanefter än hitintills att vara envåldsherrskare med den konstitutionen. Soulouque hade också en konstitution och var på enahanda sätt en konstitutionel monark. Oilivier skall taga sina kolleger ur majoriteten inom den lagstiftande församlingen. Men om det finns någon sådan majoritet, så är den till stor del sammansatt af personer, geom blifrit valda på kejserliga regeringens rekommendation och genom användande af alla möjliga konstgrepp, förfalskningar och knep, såsom under pröfningen affullmakterna ådagalagts. Den kejserliga frasen kan sålunda öfversättas med: tag ministrar bland dem som jag sjelf på förhand utsett tillredskap, och endast bland dem! Är detta parlamentariskt system, så veta viZej hvad de orden betyda. : Såväl kejsaren som hr Ollivier ha sannolikt tänkt att de gjort och göra någonting mycket liberalt, :men den förres skrifvelse till den sednare ådagalägger tydligt att han är långt ifrån att ha kommit ur sin vanliga absolutistiska tankegång. Den nakna sanningen är den att han ännu skulle vilja ha sin hand med som afgörande i alla Frankrikes angelägenheter, menatt han ej mer förmår vilja; hr Emile Ollivier med sin vacklande och obestämda karakter passar för honom, emedan han liknar honom; och det nya kabinettet är icke danadt för att i Frankrike införa den parlamentariska regim, som en statsman karakteriserade med uttrycket: konungen regerar, men styr ickel. Det är ett system som kan betecknas! med; ahsolutismen regerar men anarkien styr, .