Dagens Nyheter – 27 december 1869, sida 2

den högre finansiela verlden, alla rivalisera med hvarandra i skönhet och;elegansg, Rochefort har talat: han hade i minnet all den munterhet, som hail8 nämn hade framkallat den dag, då kammarensofficiela öppnande egde rum; han ville hämnas och gjorde det på sitt sätt; han gjorde i sitt tab hänsyftningar på upptåget i Boulogne med den kejserliga örnen. Flera representanter hafva förebrått hr Schneider för det han, tillät Rochefort att, då han talade om chefen för-regeringen, benämna honom Monsieur le chef de Vetat. Pressen har sedan någon tid gjort stort väsen af Victor Eugos stora anspråk för tillåtelsen. att-upptaga en: hans pjes. Direktörerna säga, att den store-poetensvappetit är så stor, att på derassdel -skulleendast komma: att skörda äran; frågan rörer sig omkring RuyBlas; somPorte Saint-Martin-önskar upptaga. Dylika strider äre ovanliga; förtalet har drabbat fera ädla karakterer som;ej förtjenat det — det finnes så många afundsjuka,som ej kunna förlåta en författare att han blifvit milkonär genom (sid -penha —— som t, exo den förträfflige Sertbe, som. man aldrig.kunde. förlåta att han blef så rik genom sitt snille; han dog -utan att han kunde: tysta förtalet. Låt-dem: skrika; sade) ham till sina: vähner. Med råd och dåd bistod, han alla. som ;anlitade honom — han fann alltid med samma lätthet utväg att kunna hjelpa en behöfvåtide som han hittade på-enintrig till: en texterpjds. : Huru, många ädla drag berättar: man ej! om honom! En vän besökte honom i sista dågarne af! dectmber; him fann Scribe för sänkt i studeraåde? af odkningat; hans helt allvarsam. ut. a — När jag ser på er, sade vännen, så inbillar jag mig att jag har framför -mig eh bankir; some darrär för sina fordringsegare. oo Ni har orätt, ni char fullkomligt gissat min belägenhet: jag har fordringsegarö. — Ni? —! Visserligen ;.. Och det af den värsta sort, —— en vanlig skuldskan mean fåöradstånd med; en -handtverkarö kan vänta. ed eller anhan vecka — icke så les pauvres honteuxz, som ha ingen annan inkomst än hvad vålgörenheten i kah gifva omöjligtrattsiga till en olycklig: återkom i morgon — nej; han måste på en bestämd tid, ha sina pengar. — Och ni har många dylika pensioner på er Iott? — Jag gifver årligen: till minga pedsionärer summor, som belöpa sig till tjugutusen;franlka — Huru! denna summa gifver ni ut årligen endast i-pensioner?: : 2 Ja! man förebrår: nig; att jag arbetar ; för. mycket, att jag är, för hård i mina vilkör mot direktörerna;. om jag ej arbetade, skulle alla mina fattiga blifva ruineradå jag tillhör ej dem sgomp ej tänka på morgondagens Secribe var lika skämtsam som han var väl.görande; det var, han som skref på en tafla utanför sitt landthus två verser, i hvilka han tackade publiken föratt hvar: och en hade bidragit med-.att. gifva honom,detta eleganta och beqväma palats, som,han. byggt upp: genom förtjensten på sina arbeten.