der, Stockholms-Nyheter, Juldagarna — gåfvortas och glädjens festdagar — äro förbi; det ljus som lyser i mörkret har uppgått öfver jorden och fyllt både hem och hjertan med eviga förhoppningar och en helig frid. Menniskorna känna under denna högtid att de äro en stor syskonkedja, sluten kring en god faGåfvor skiftas i rike mannens och fattigmannens hus. Bland dem, som den rike utdelar, spåra Vi väl ofta mången fåfänglighet, men ock månget offer af hemliga vakor, af glada, hjertligt menade öfverraskningar. Hos den fattige, som litet eller intet har att gifva, skimrar dock öfver gåfvan ett heligt smycke, tårens rena och klara perla. Julaftonens högtid är förbi, och natten, i hvilken englarne, enligt österlandets bibliska språk, sjöngo sitt ära vare Gud i höjden, frid på jorden och menniskorna en god viljat — natten har besegrats af dagen, då morgonklockorna ljudat öfver stilla nejder och bjudit till ottan i de ljusskimrande templen. Julaftonen gynnades hos oss af det vackraste väder; och lif och rörelse var på gatorna och i butikerna. På aftonen var till och det minsta fönster upplyst, och med julklappar belastade stadsbud m. ff. korsade hvarandra i alla riktningar. Julfröjden stördes emellertid för något hvar, dock endast för en kort stund. På aftonen omkring kl. 11 uppskrämdes nemligen stadens invånare af brandsignaler. Elp hade utbrutit för andra gången inom kort i huset n:o 4 vid Handtverkaregatan å Kungsholmen, i en vindsvåning. Familjen som bebor lägenheten var för aftonen borta. Rummen skadades, men elden släcktes inom en half timma. Kungliga familjens samtliga medlemmar voro, jemte uppvaktningar, samlade hos konungen och drottningen, der julpresenterna utdelades och sup6 intogs. Barnen å Allmänna barnhuset hade, som vanligt, en glad och lycklig afton med julgran, julklappar, förfriskningar: glädjen och