tacksamhet John Brown, slaf-vännen, och George Peabody, de fattiges vän. Jag trycker er hand, min herre. Victor Hugo.X Ministerombytet i Frankrike anses nu fullt afgjordt. Det påstås att kejsaren efter nästan dagliga underhandlingar med Emile Ollivier och grefve Daru (medlem af lagstiftande församlingens venstra center) till sist .gått in på de 128:s d: v. s. centerns program, endast med det förbehåll att utvidgningen af de liberala reformer, som Tredan i senatskonsultet äro medgifna, skall försiggå långsamt och på sträng parlamentarisk väg samt att vensterns yrkande på kammarens upplösning och anställande af nya val med all kraft motarbetas. Det liberala partiet har således segrat; men denna framgång måste ha kostat stor ansträngning och möda. Åtminstone försäkras allmänt att både ministern Forcade och högerns mest ansedda medlemmar gjort allt hvad i deras förmåga stått för att förhindra de liberalas seger. Så t. ex. begaf sig förra söndagen en deputation, vald bland den yttersta högern, till Tuilerierna för att bedja kejsaren låta Forcade behålla sitt embete. Men de petitionerande öfverraskades icke litet af det svar de fingo mottaga. Kejsaren uppträdde nemligen såsom en strängt konstitutionel regent och gjorde dem tppmärksamma på att det icke berodde af honom utan uteslutande af kammarens måjoritet, om den nuvårande ministeren skulle behållas eller icke. Konciliet och antikonciliet. En korrespon? dent från Rom till Times. försäkrar att alla de ungerska biskoparne äro mot för: klaringen .om påfvens ;ofelbarhet; att äfven alla de böhmiska presterna befinna gig i oppositionen; att kardinal -Schwärzenberg med en betecknande: djerfhöt gifvit till: känna att han beslutåt bekämpa nämnde förklaring; att ett antal tyska biskopar skola biträda honom, samt att de franska presterna — dertill förmådda af Darboy och Dnpanloup — tillkännagifvit sin bestämda obenägenhet för det påfliga programmet. Tl Popolo dItalia innehåller :en berättelse öfver öppnandet af-antikonciliet i Neapel den 9 dennes. Mötet öppnades i teatern San Fernando kl. half 2 efterm., och lokalen var alldeles uppfylld af deltagare. HBiceiardi,. mötets ordförande, höll ett tal, i hvilket han yttrade, det menskligheten . måste; befrias från slafveriet, isynnerhet från prosterna.. I Rom. — så yttrade Rieciardi — hade :;samlat sig ett koncilium; af prester, hvilka sade sig: vara inspirerade af den helige -ande och, af treenigheten, äfven i, antikonciliet skulle man göra heder åt en treenighet: friheten, sanningen och förnuftet; Efter. detta tal följde meddelande om ;telegrammerj: som an kommit till, antikonciliet från åtskilliga ställen i: Italien, och utlandet... Derefter höll en; ungrare, Ovary, ett:tal mot påfvedömet. .och ;framlemnade en bifalls-adress med 50,000 underskrifter.., Sedan upplästes skrifvelser, från Garibaldi, . Victor,. Hugo, Quinet, m, I; En,. goneral Mata från Mexiko uppläste . bifallsadresser från sitt land, Galetti, en dylik från Palermo. Ord: föranden omnämnde, att en gravör i Turin hade uppmanats att prägla en minnespenning öfver konciliet i Rom, men att han vägrat detta samt i stället präglat en öf! ver antikonciliet. Härefter företogs namnupprop af deltagarne, Avezzano uppträdde — under stort bifall — mot påfvedömet. En tysk professor, Ulex, representant för flera tyska sällskap af fritänkare, en ameri: kansk doktor och en deputerad från Belgien uppträdde äfven, den sistnämnde förklarande, att alla fritänkare i Belgien äfven vorö republikaner. Såsom man af ett telegråni erfarit, funno auktoriteterna rådligast att, under eh förevändning som synes temligen sökt, efter andra sammankomsten upplösa antikonciliet. Eh störärtad arbetaredemonsträtion tgdr