— En läraktig gosse, som går i skola hos Jurifaxar, blir snart sina mästare öfverlägsen . .. Hit med brefvet, jag har icke tid att stå här och prata. Sofi ryckte till sig brefvet och skyndade in att bryta och läsa det, men att läsa skrifvet var just icke Sofis starka sida, hvarför hon ännu stafvade på de första raderna, då hennes matmor ringde. Sofi kastade då en blick på underskriften och gick,i det hon mumlade: — Person — Emil Person — ah, nu har jag det, brefvet är till min matmor. Sofi meddelade Amelie upptäckten, och i motfats till en vanlig kammarjungfru, öfverlemnade hon brefvet godtroget och utan ringaste nyfikenhet. Amelie läste nu en lång epistel, som mer än en gång kom henne att med fasa kasta brefvet från sig. Det var verkligen skrifvet af studenten Person, men efter hans morsdiktamen, som sjelf var föga skrifkunnig, och innehöll i sammandrag: Fru Person ville först och främst tacka för de sednast sända penningarna, hvilka hon räknade till sin föregående skuld, hvilhen hon alltjemt hoppades att med tiden kunna betala. Sedan berättåde hon vidlyftigt detaljerna af deras flyttning åt landet och det bedröfliga resultat, att de icke funnit hvarken hyra eller annat till så bil