En vacker fiteka och en skenande häst kunna göra mycket ondt här i verlden; den ena löper bort med din kropp och den andra med: ditt hjerta. Truga oldrig dina råd på någon; du kan råda en menniska till att gå och bada, utan -att derför behöfva knuffa honom i strömmen. Väg dina ord! sade en tredje person till den ene af två tvistande. De skulle icke väga mycket, om han gjordet, svarade den, andre antagonisten kallt. ktenmskapets historia är. ganska mångordig, men kärlekens historia kan berättas med några få bokstäfver. Tropmanniana. På tal om morden i Pantin berätta franska tidningar följande märkvärdiga fall af sinnesrubbning: En soldat af 4:de voltigöregementet har nyligen försökt att begå sjelfmord under följande sorgliga omständigheter. För omkring två månader sedan fiek han en kort tids permission för att fara till sin systers bröllop i Soultzi Elsass. Nästan straxt efter brölloppet blef den äkta mannen häktad för stöld, och som morden i Pantin just då utgjorde allmänna samtalsämnet itrakten, funno några af byng qvickhufvaden det vara : ett lämpligt skämt att först tillägga den häktade mannen och sedan äfven hans svåger öknamnet Tropmann. WSoldaten tyckes ba varit af ett mycket vekt sinnelag och detta öknamn hade en sådan inverkan på honom, att han försjönk i djup melankoli, och äfven efter hans återkomst till sitt regemente gaf hans förnuft småningom vika för den fixa id, som förföljde honom. Hans sömn var mycket orolig och han hördes ropa: Nej, jag är icke Tropmann! Häkta mig ieke! Han sändes till hospitalet Val-de-Grace, der han tillbragte en månad, hvarefter han återvände i tjensten. För några dagar sedan stod han på post vid ingången till Louvren, midt emot Palais royal, då han plötsligt satte mynningen af sitt ehassepotgevär under hakan och tryckte af. Kulan gick ut vid örat, utan att döda, och han affördes i hopplöst tillstånd till ett militär-lasarett, ännu alltjemt mumlande: Nej, jag är icke Tropmann! MINAS STI TR STETTIN KIRAN CI TATT SSE IP OENSSISA SY SES TRIRO FO OESENRTEST TONER