Dagens Nyheter – 17 december 1869, sida 1

Stockholms stadsfullmäktige godkände under sin sammankorast i går afton hvad beredningsutskottet hemställt i fråga om polisen och nattbevakningen i hufvudstaden från och med nästa års början, samt angående utvidgning och fördjupning af Baggensstäiket — hemställanden, för hvilka af oss förut blifvit redogjordt. Fullmäktige ha således förklarat sig icke vilja, åtminstone för år 1870, anviså, utöfver det ordinarie anslaget 264.000 rdr, mera än 1,600 rår till polisen och nattbevakningen, samt beslutit göra framställning hos regeringen om Baggensstäkets uppgräfvande till ett djup af 20 fot och en bredd af minst 44 fot eller, alternativt, till ett djup af 18 och en bottenbredd, ej understigande 50 fot, dervid tillkännagifvande att staden är villig till ändamålet bidraga med 213 af den beräknade kostnaden. Vidare beslöto fullmäktige anhålla hos k. mt att de den 22 maj 1863 fastställda taxor å afgifter till stadens kassa af fartyg och båtar, som till Stockholm anlända, samt å de till samma kassa ingående afgifter för genomfart af slussverket härstädes, må fortfarande få tjena till efterrättelse intill dess nys taxor kunna uppå stadsfullmäktiges förslag varda af k. nt fastställda. . Endast i fråga om Baggensstäket uppstod diskussion, och blef denna ganska långvarig. Hrr Kreuger och Mankell uppträdde och motsatte sig utskottets förslag. Den förre trodde att man icke borde bestämma djupet till mer än 12 fot — det vore väl, om man kunde förmå riksdagen att i väsentlig mån bidraga till ett sådant, mindre kostsamt företag; och den sednare ansåg ovisst, huruvida fördelarne af den nya farled, som genom Baggensstäkets upprensning skulle vinnas, voro så stora att de motsvarade de dryga kostnader, som deraf skulle bli en följd; ty ej nog med sjelfva uppgräfningen, det blefve sedan nödvändigt att förse detta inlopp med starka befästningar, och sannolikt skulle det hela ej bli färdigt för billigare pris än halfannan million. — Hr Mankell förklarade till och med att han var så föga böjd för saken, att han ämnade motsätta sig densamma äfven vid riksdagen. Men mot dessa båda talare uppträdde en mängd andra, som i stället så mycket varmare förordade utskottets förslag. De voro hrr L. J. Hierta, Wallenberg, Hazelius, Björkman, Skogman, J. W. Bergström, Nerman, ov. KEremer och Fries, Pessa herrars skäl för den åsigt, de förfäktade, voro hufvudsakligen: Det är ett gammalt önskningemål bland Stockholms befolkning att få Baggensstäket upprensadt; fördelarne deraf måste bli stora, ty