Dagens Nyheter – 15 december 1869, sida 2

Rn är ännu delikatare, ett stycke wvildt för herr guvenörens frukost. z — Säg genast hvad du har, olycklige! — En vildsvinsstek. — Vildsvin är icke karp. — Nej, det är vildsvin. — Nåväl, ge mig då steken och tag min villsignelse. — Med så litet nöjer jag mig ej. — Hvad meta fordrar du då? — Jag fordrar att ni skall säga: Jag välsignar dig, min son! — Hurn, du vill på ett egennyttigt sätt begagna dig af min hjelplösa belägenhet? .,. 2 Ja, det är icke så utan . .. — Du fordrar Zizi:s hand? — Ja, bestämdt. — Nåvil, du får den — aldrig. Hellre dör jag af skam och sorg. — Jaså, nå då går jag väl med mitt vildsvin. Ni får bjuda guvernören på ägg. — Men det blefve ju en skandal, skurk! — Det är mig likgiltigt. — Nå, må ske! jag ger med mig, eftersom det är absolut nödvändigt. Ge mig steken! — Straxt; låt först mademoiselle Zizi komma hit. Flickan tillkallades. Hon föll sin far om halsen, och han kände sig Helt rörd, öppnade sin snusdosa och vilsignade högtidligen de båda älskande. Veronique torkade tårar ur sina ögon med förklädssnibben. — Tag nu hit vildsvinet. tjufpojke! sade härefter fogden till sin blifvande måg.