Hvarjehanda nyheter, Morden I Pantin. Den medikolegala undersökningen af Jean Kincks inelfvor, hvilka förts till Paris, har visat att Iropmann verkligen, såsom han uppgifvit, förgiftat Kinck med blåsyra, som gifvits honom i ganska stor dosis. Tropmann påstår fortfarande, att han haft medhjelpare vid mordens begående och bevisen mot dessa skola finnas i en Kinck tillhörig plånbok, som han nedgräft på ett ställe i Elsass, hvilket han vill utvisa, om man låter honom få resa dit, Han tror bestämdt, att han skall kunna lyckas rymma på resan. Tropmanns bror, som är arbetare vid örlogsvarfvet i Cherbourg, har kommit till Paris och fått samtala med brodren, och man tror att detta samtal skall Ka till följd en öppenhjertig bekännelse af mördaren. Tropmann har ännu: ett lik på sitt samvete. Antalet nio var icke tillräckligt, han måste äfven ha ett tionde offer, och detta är hans syster. Denna olyckliga har nemligen dött af sorg öfver den vanära, som genom brodrens ohyggliga brott.träffat hennes familj. Tid är pengar. Montaigue, den store franske författaren, skref en gång i sin utgiftsbok: dito för ett anfall af lättja, 20,000 frank. . Eu kyrkvaktare 1 klämma. En rätt egendomlig scen tilldrog sig härom dagen vid en kristning i Antwerpens domkyrka. Just då presten skulle börja ceremonien, kom domprosten fram och befallde honom att hålla upp. Derpå vände han sig till faddern, en bokhandlare, och sade: Ni kan icke stå fadder, ni säljer syndiga böcker! Den tilltalade svarade: Jag gör hvad jag kan för att försörja mig; jag säljer katolska böcker så väl som andra. Presten svarade: Jag anser er vara bannlyst; lemna kyrkan!, och tillade, vändande sig till kyrkvaktaren: Ni skall stå fadder! Ceremonien försiggick derefter i vanlig ordning; fadern gick förargad sin väg före amman med barnet. Efter dopet frågade presten henne, hvem som skulle betala för besväret. Den nye faddern, naturligtvis, svarade amman och gick triumferande