Dagens Nyheter – 2 december 1869, sida 3

Hvarj ehanda nyheter. Den qvicke gymnasil-adjunkten Lomberg i Göteborg gick en dag förbi sin vän, slagtaren D:s butik. D. hade nyligen låtit måla en skylt, föreställande honom, D., sysselsatt med det lofliga förehafvandet att slå en oxe för pannan. D., som stod i dörren, tilltalade L.: Har du sett min nya skylt? På L:s jakande svar tillade han: Tycker du ej att det är likt mig? — Jo, svarade L. leende, alldeles förvånande! Men hvem är den der karlen, som står bredvid bror? Samme IL. var uppkallad till biskop W. för att erhålla en skrapa för sitt oregelbundfna lefnadssätt. W. höll för L. en lång str predikan, som han slutade med dessa o Kom ihåg, min käre L., att det ej är nog med att din kropp lider af ditt utsväfvande lif; du förstör äfven din odödliga själ — du syndar! — Nej, svarade L. den förbluffade prelaten, jag har ingen synd! — Bi skopen häpnade och utbrast: Du måtte väl åtminstone ej förneka arfsynden? J herr doktor och biskop, återtog L., jag h varit slug nog att göra mig urarfval — V fann att ingenting var att göra med den för stockade syndaren. En liten historia, fullkomligt san-. ningsenlig, berättas af en korrespondent frå Landskrona: En dag under förflutna sommar inkom på ett bondställe inom Reslös en kringvandrande schackerjude och aftal med bondhustrun att köpa hennes hår, hvilket han också afklippte och betalte samt gick sina färde. Men mannen blef vid sin hemkomst mäkta förgrymmad. Då hu häromdagen mannen med ett par arbetare befanii sig på gården, inkom en jude, hvilken af mannen tillfrågades om han köpte folkahår? Då juden jakande besvarade frågan, tog mannen sig en stör, och med denna börj han kringklappa judens arma lekamen alldel les färligt. Till lycka för juden kom dock hustrun ut och hejdade sin man med det uttrycket: håll kära far, det vär ej han, som klippte mig! Inom modernas rike förberedes för ögonblicket en statskupp, 3 har icke något mindre syfte, än att låta de små och stora hittills varande hufvudbetäckningarna, som knappast längre förtjenade namn af hattar, efterträdas af ett nytt system, som åtminstone I komma att gifva ett ökadt behag åt det qvinliga ansigtet, det må för öfrigt vara ungt eller gammalt. Tidningen Sport, som är hemmastadd i dylika ämnen, meddelar jande skildring af den tillkommande hufvudslöjan: En sammetsbindel i form af ett dindem eller en blomsterguirland lägges öfver pannan, och öfver denna bufvudprydnad utbreder sig ända ned i nacken en i konstrika veck lagd slöja, liksom i form af en kapuschong. Slö kan äfven ersättas af ett nät af fina silkes-sniljer. Det på detta sätt af sammet och spetsar omflutna hufvudet åstadkommer en poetisk effekt, och nästan alla fruntimmer, som bära denna nya hufvudbonad, m ste, minst sagdt, komma att se bra ut. Detta sistnämnda antagande kommer ofelbart att skaffa det nya modet en ofantlig spridning. Hvartill talarekonsten kan vara myttig., Den sköna hertiginnan af G., en at modets drottningar i London, vände sig härom aftonen vid utgåendet från Haymarket-teatern till hr B., en berömd talare i underhrset, och sade med sitt älskvärdaste småleende till honom: sKäre B., ni som är van att tala offentligt, var så artig att ropa min kusk.t p En skomakarstad. I Lynn i Massachosetts drifves skomakeriet i betydlig skala. Under detta års första 6 månader förfärdigades icke mindre än 5,868,800 par stöflar och skor, hvilka sändes kring bela unionen och inbringade en summa af omkring 40,000,000 rdr svenskt.