Dagens Nyheter – 1 december 1869, sida 2

beakta; ty det bevisar hurudan sinnesstämningen mot kejsardömet verkligen är bland befolkningen i Paris. RocHefort är att änse såsom en representant af det oförsonliga hatet mot napoleonismen, och en sådan man af den rödaste politiska färg väljer man til folkombud, oaktadt han i sin fanatiska ifver vid åtskilliga tillfällen offentligen uttalat en hel hop utopistiska satser, af hvilka många, såsom fullkomligt samhällsupplösande, icke. gerna kunna gillas af någon sansad politiker, till hvilket parti denne än måtte höra. Valet är således en demonstration, som äfven för ön iakttagare, hvilken, såsom vi, befinner sig långt ifrån dessa tilldragelsers skådeplats,, tydligen ådagalägger ått kejsardömet står mycket illa anskrifvet hos parisarne, och att de tidningar, som påstå det Napoleon genom sitt plötsliga beträdande af de liberala reformernas. bana vunnit stora sympatier (för hvilket påstående.de se ett kraftigt bevis i lugnets bibehållande den 26 oktober), fara med osanning. Kojsaren. ser nog sjelf huru det står till, -ham märker väl att den: liberalism, han hittills visat, varit alldeles otillräcklig; och derför tycks han också ämna. gå vidare i samma riktning, oupphörligen släppa efter, på det ej tyglarne måtte bli. våldsamt ryckta ur hans hand; Vi hänvisa till de i gårdagons och dagens nummer af denna tidning införda telegrammer, i hvilka innehållet af hans trontal den 29 november är refereradt. Men vi återvända till Rochefort. — För. omkring åtta dagar sedan hade några och tjugo medlemmar af lagstiftande församlingen ett-möte, dervid sattes i fråga huruvida kammaren kunde finna med sin värdighet förenligt att upptaga såsom medlem en person sådan som Rochefort, en uppenbar menedare. Han har niemligen förklarat sig, eftersom så fordras, vilja afläigga eden på författningen, ehuru han ingalunda gillar dess innehåll eller har för afsigt att hålla densamma. Man blef ense om att föranstalta en juridisk konsultation om saken. . Om den åsigt, som på detta möte temligen allmänt omfattades, skulle göra sig gällande inom lagstiftande församlingen, och dennas majoritet vid valens:pröfning förklara Rocheforts fullmakt ogiltig, skulle, säger Köln. Zeitung, regeringen sannolikt råka i en högst brydsam belägenhet; ty ett ogillande af Rocheforts val torde antingen leda till gatuoroligheter eller till ett glänsande återval, och i begge fallen blefve det för regeringen nödvändigt att visa mer än vanlig fasthet. Att Rocheforts politiska uppträdande högeligen ogillas äfven af personer, som anses Vara med honom i allo lika tänkande, bevisas af följande utdrag ur ett bref från Ledru RBollin, kejsardömets kanske mest framstående fiende: Före unge Rocheforts besök tvekade jag, huruvida jag skulle uppträda såsom kandidat eller icke; efter detsamma var det slut med min ovisshet. Jag längtar efter frihet, men jag vill icke ha henne till hvilket pris som helst. — Jag vill sc henne i hvita kläder, icke i purpurröda. Purpurn lomnar jag åt kejsarne, och jag förutser att vi med män, sådana som Rochefort, oundvikligen skola föras till ett borgerligt krig. Om jag också måste medgifvå att blodsutgjutelse vår nödvändig år 1792, så är jag dock öfvertygad att den nu skulle vara förhatlig och onyttig. l Telegrafnybeter. Genom Svenska telogram-byrån I PARIS, den 29 november, kl; 8 e. m. Patrie fört afton säger att kejsaren aldrig förut blifvit så entusiastiskt helsad vid kammarens öppnande. Orden: För ordningen borgar jag framkaliade från alla sidor bifallsyttringar. Slutligen Ufliga lefverop. PARIS, den 30 hövember. Då Rochefort blef uppropad för att aflägga eden, hördes från alla sidor ropen vive VEmpPereur (lefve kejsaren). Rochefort var frånvarande; och af hela venstern hade endast Bethmont. infunnit sig uta u Patriots förnekar vruktet att Porten be